Alex Bengtsson: ”Outsourca demokratin till folket”

DEBATT Den svenska sjukvården går på knäna. Efter utförsäljningar och nedskärningar tvingas gravida kvinnor söka sig utomlands på grund av platsbrist. Vårdköerna växer och gång på gång fattas det personal. Vårdcentraler läggs ner på landsbygden och i förorterna.

Bostadsbristen är enorm. Det har den varit länge. Trångboddheten breder ut sig och vanligt folk tvingas skuldsätta sig upp över öronen för att ha någonstans att bo. Samtidigt vräks människor från sina hem när allmännyttan säljs ut och så kallade lyxrenoveringar driver vanligt folk ur sina hem. Samtidigt byggs det gott om bostäder i kommun efter kommun – svindyra villor och bostadsrätter.

Föräldralösa barn som flytt ensamma från krig, förtryck och terror skickas tillbaka till länder där det dagligen sker terrorattacker. Ungdomar som rotat sig i det svenska samhället ska skickas tillbaka till länder de många gånger inte ens varit i eller har anhöriga i längre. Ett av motiven till denna statliga misshandel av flyktingbarn och ungdomar är att Sverige inte kan hantera det antal barn och ungdomar som kommit de senaste åren. Varför? Ja, en anledning är att stora delar av flyktingmottagandet sålts ut till dyra och i flera fall direkt inkompetenta företag.

Det är Sverige 2017 och vi ser resultatet av politiska beslut fattade av de flesta partierna i Sveriges riksdag. Det är en utveckling som pågått i decennier. Den har kallats ”den enda vägens politik”. Nedskärningar och utförsäljningar. Skattepengar har lagts på hög genom skyhöga budgetöverskott, skänkts till riskkapitalister av folkvalda politiker eller gått till bidrag till välbeställda för köksrenoveringar och städhjälp.

Men det vill inte makteliten tala om eller ta ansvar för. Istället har vi de senaste dagarna fått se en farsartad föreställning där högern och rasisterna gemensamt velat avsätta regeringen för, ironiskt nog, en registerhantering som de själva sålt ut.

För i grunden hör allt ihop. Utförsäljning, privatisering eller ”outsourcing” (kärt barn har uppenbarligen många namn) som det också kallas kunde i detta fall hota rikets säkerhet. Att S-MP-regeringen tigit om detta beror givetvis på att de själva inte vill ha en debatt om konsekvenserna av utförsäljningarna och nedskärningarna.

Dessa partier sitter och styr i landets kommuner och landsting och säljer gladeligen ut det som folket tidigare har ägt tillsammans och kunnat påverka genom val och dialog med de folkvalda. Det hade varit en sak om det handlat om att ge personalen i de offentligt ägda verksamheterna mer makt och inflytande över sina arbetsplatser. Men icke. ”Den enda vägens politik” handlar om utförsäljningar och överskott. Inget annat.

Nu gjorde Stefan Lövfén en regeringsombildning och det blir vare sig extraval eller regeringsavgång. Räkna inte heller med att något politiskt parti i nuläget skulle våga ge sig på ”den enda vägens politik” fullt ut. Trots det uppenbara faktum att den inte fungerar (den kan till och med hota rikets säkerhet!). Varenda riksdagsparti har i olika utsträckning varit med och sålt ut och inte minst kramat överskottsmålen som en snuttefilt. Generationer av politiker och tjänstemän är i olika utsträckning drillade och marinerade i att allt annat än gigantiska överskott är omöjligt och att privatiseringar i bästa fall är ett nödvändigt ont.

Sverige går som tåget ekonomiskt. Det har aldrig funnits så mycket pengar i Sverige som det gör idag. Utmaningarna går att lösa. Vi som tröttnat på ankdammspolitiken där progressiva idéer om mer demokratiskt inflytande och en jämlik fördelning av resurserna för vanligt folk avfärdas som extremism. Vi måste organisera oss än mer genom tillgänglighet och självförtroende.

Jag ser fram emot en händelserik höst med Förbundet Tillsammansskapet och vårt förvalsarbete med namnet ”1000 bra idéer för ett bättre Sverige”. Tillsammans ska vi genom våra mötesplatser, dörrknackningar och samtal i våra lokalsamhällen samla in just 1000 bra idéer för ett mer jämlikt, demokratiskt och bättre Sverige. Idéerna kommer bli ett underlag för vår valrörelse.

I det arbetet vill jag att vi ska vara ödmjuka. Jag har full förståelse för människor som trott att de stora ekonomiska och sociala klyftorna i dagens Sverige kommer av någon slags naturlag. Det är det vi har fått höra i svensk politisk debatt och makthavare och förståsigpåare åtminstone sedan Olof Palme lämnade jordelivet.

De senaste dagarnas fullständiga haveri visar på att behovet av en folkrörelse som vägrar hoppa ner i elitens ankdamm är enormt. Och den rörelsen kan bara växa underifrån! En rörelse sig som bryr sig om och består av vanligt folks röster fler dagar än en gång vart fjärde år.

Alex Bengtsson
redaktionen@aktuelltfokus.se