Kontakta oss

NOTISER

Så här gör EU grekerna rättslösa

Publicerat

den

grekiskaarbetare
GREKLAND | Arbetare och facket är under attack i Grekland. Ändra strejkrätten och kollektivavtalen! Det var ett av kraven från EU-länderna för att gå med på en uppgörelse med Grekland.

Ledarna för EU-länderna har sagt att förtroendet är förbrukat. Om Grekland ska låna mer måste de fatta beslut om att genomföra långivarnas krav innan onsdag. Det är mycket extremt. Den grekiska regeringen är ställd mot väggen och det är oklart om regeringen kan få igenom alla krav från Bryssel. Grekiska facken kan säga nej. Ett annat scenario är att det grekiska parlamentet säger nej till vissa delar av EU-ländernas krav och att det leder till en regeringskris, vilket kan sluta i att en teknokratregering som styrs av Riksbankschefen tar över.

För att Grekland ska få pengarna har landets vänsterregering varit tvungen att göra flera eftergifter. Privatiseringar, pensionsreformer och skatteförändringar. En katastrof har kanske undvikits men priset för det grekiska folket är oerhört högt. Från tysk sida var massiva förändringar av den grekiska arbetsmarknaden ett mycket viktigt krav. Tyska LO har haft en god inblick i den senaste tidens förhandlingar i och med sina nära relationer till Socialdemokraterna som regerar tillsammans med konservativa kristdemokratiska CDU. Arbetsgivarna på EU-nivå, Businesseurope, välkomnar uppgörelsen och säger att nu måste villkoren för företagen förbättras.

EU:s krav på Greklands arbetsmarknad
Det är framförallt på tre punkter som EU-länderna krävt förändringar av den grekiska arbetsmarknaden.

• Den första punkten handlar om massuppsägningar. I dag måste den grekiska regeringen ge sitt godkännande om ett företag vill säga upp ett flertal av sina anställda. Långivarnas krav är att Grekland slopar den regeln. Företagen kan då agera och vilket gör grekerna rättslösa på jobbet.

• Den andra punkten handlar om att förändra hela avtalssystemet. Under de första och andra stödpaketen krävde EU och IMF förändringar som påverkade grunden för relationen mellan fack och arbetsgivare. 2012 fick företagen möjlighet att välja ut vilka de ville förhandla löner och villkor med. De behövde alltså inte göra upp med facket utan kunde sluta avtal med någon annan anställd som stod företagsledningen nära. Det skapade en grogrund för gula fackföreningar.

• Den tredje punkten handlar om konflikträtten, som EU vill förändra. Det står inte uttryckligen att det ska bli svårare att gå i konflikt för facken. Men det är undertexten. Det är ingen som tror att låntagarna vill öka fackens rätt att strejka.

EU attackerar strejkrätten
Konflikträtten är dock ett känsligt kapitel. EU har enligt Lissabonfördraget inte rätt att göra allt för stora ingrepp på arbetsmarknaden. Fack och arbetsgivare i varje EU-land ska själva lösa konflikter på arbetsmarknaden, själva bestämma om löner, villkor och hur sådana ska sättas. Lissabonfördraget säger också att det ska vara en social dialog mellan fack, arbetsgivare och EU. Om parterna på arbetsmarknaden når en uppgörelse så ska den värnas. EU ska då inte som nu i Grekland gå in och förändra eller påverka gällande avtal. Om EU går in och gör som nu i Grekland kan ses som ett brott mot den sociala dialogen. Dessutom har EU-länderna förbundit sig till FN-organet ILO:s konventioner om att värna facklig organisering och strejkrätt.

Redaktionen
redaktionen@aktuelltfokus.se

Fortsätt läsa
Annons