Bland företag med minst 250 anställda har 85 procent använt artificiell intelligens, AI, under 2026. I företag med 10–49 anställda är andelen 45 procent, visar statistik från Statistiska centralbyrån.
Företagen med 50–249 anställda ligger mellan de två grupperna. Där har 65 procent använt AI.
Bland företagen som använde AI uppgav 87 procent att de använde programvara med stängd källkod, så kallad closed source. Det betyder att källkoden inte är tillgänglig för användaren. Samtidigt uppgav 24 procent att de använde programvara eller system som utvecklats av den egna personalen.
Programvara med öppen källkod och programvara eller system som utvecklats av externa leverantörer användes vardera av 27 procent av företagen som använde AI. Ett företag kan använda flera typer av programvara.
Marknadsföring eller försäljning vanligast
Det vanligaste ändamålet bland företagen som använde AI var marknadsföring eller försäljning, vilket 55 procent angav. Administrativa processer och verksamhetsstyrning följde med 52 procent. Mer än ett användningsområde angavs av 58 procent.
Logistik var det minst vanliga ändamålet: 7 procent av företagen som använde AI uppgav att de använde tekniken till det.
Statistiska centralbyrån har också frågat om molntjänster. Bland företagen som använde sådana tjänster använde 18 procent molntjänster för AI som genererar text, bilder eller programkod.
Från och med 2026 omfattar undersökningen fler branscher, däribland jordbruk, skogsbruk, fiske, mineralutvinning samt finans- och försäkringsverksamhet. En ny näringsgrensindelning används också. Enligt myndigheten kan förändringarna påverka jämförbarheten med tidigare år.
Expertis vanligaste angivna hindret
Bland företagen som inte använde AI övervägde 14 procent att börja. I den gruppen var etiska överväganden och bedömningen att AI inte var användbart för företaget de minst vanliga skälen som angavs som hinder, med 27 respektive 26 procent.
Det vanligaste hindret för dem som övervägde att börja var i stället brist på relevant expertis inom företaget, vilket 62 procent angav. Därefter följde farhågor om överträdelser av dataskydd och integritet, med 43 procent.


