Kontakta oss

DEBATT

Är Latinamerika Sveriges och EU:s privata bakgård?

Publicerat

den

DEBATT    Den 12 oktober för 528 år startade Columbus ett 300-årigt ockupationskrig som krävde flera miljoner urinvånares liv i Latinamerika. Det var priset för att rädda Europa från fattigdomen. Ockupanterna lyckades dock varken assimilera alla urinvånare eller upplåna dem helt. Än idag fortsätter ursprungsfolken över hela kontinenten att kämpa för sina mänskliga rättigheter. Och Europa, inklusive Sverige – fortsätter att förstöra grunden för deras överlevnad.

Latinamerikas ursprungsfolkets kämpade i 300 år mot den europeiska kolonialism. De utsattes för grym tortyr, förslavades, mördades. Tusentals dog av sjukdomar som ockupanterna hade med sig från en 1400 talets Europa präglad av bristande hygienvanor. Urfolkets kvinnor och flickor våldtogs. Barn kidnappades för att ”civiliseras”. Så skapades den nya nationella hybrida befolkningen som så småningom blev majoritet. Ledningen av befrielsekampen togs över i sista skedet av den nya nationella överklassens söner, utbildade i Europa, fulla av beundran för den och av förakt för hemlandets urinvånare. Deras familjer var spanska, portugisiska, franska ättlingar som blivit ägare av enorma lantegendomar genom fördrivning och folkmord på ursprungsfolket. Med få undantag har samtliga regeringar och nationella myndigheter därefter letts av företrädare för dessa familjer. Befrielsen från kolonialmaktens styre på 1800 talet gav ursprungsfolken bara nya vita herrar och fortsatt förtryck. De stora jord- gruv- och storkapitalägarna är idag– utöver USA och Spanien– ättlingar till migranter och flyktingar från bland annat Tyskland, Frankrike, Italien, Sverige, Norge, England, Belgien som stoltserar med sin europeiska anknytning och sin ljusare hy. De främjar Europabaserade företags rovdrift på ländernas naturresurser och miljöförstörelsen därtill.

Det systematiska försöket till folkmord på urfolket fortsätter i syfte att beröva dem sina territorier och få kontroll över dessas naturrikedomar. Den nuvarande regeringschefen i Bolivia som tillträde posten genom en statskupp i november 2019 deklarerade med Bibeln i handen att ”indianerna hör inte hemma i vårt land”. Motståndarna till denna regering har avskedats, jagats och frihetsberövats, utsatts för brutala kränkningar samt fått sina hem vandaliserade av beväpnade styrkor och högerextrema paramilitära grupper utan att världen reagerar. Kort efter denna regeringschefs tillträdande tecknade Tysklands regering ett avtal med dess administration som ger Tyskland tillgång till nästan allt bestånd av Bolivias litium, en av de största i världen. Den 18 oktober är det val i Bolivia. Den bolivianska högern gör allt den kan för att hindra att deras motståndare vinner valet. Den sittande inrikesminister har nyligen deklarerat att regeringen är redo att beväpna de redan väl upprustade polis och militär inför valet. Hur ser Sveriges och Europas engagemang i att värna om att den aktuella regeringens motståndare inte hotas, trakasseras och hindras från att rösta och kandidera och att dagarna efter valet inte förvandlas till ett blodbad?

Utländska koncerns och deras inhemska allierade och bundsförvanter fortsätter med den systematiska förstörelsen av Amazonas som sträcker sig över Brasilien, Bolivia, Peru, Ecuador, Colombia, Venezuela och Paraguay. Ursprungsfolken som bor där och som nekas alla mänskliga rättigheter fortsätter att dö massvis. Utrikesminister Ann Linde talade under ett seminarium i början av året om vikten att bekämpa den kvinnofientlige Bolsonaro men hon nämnde inte med ett ord svenska regeringens pågående militärindustriella samarbete med hans regering. Allvarliga brott mot arbetsrätten och etnisk diskriminering har nyligen uppdagats i Electrolux fabrik i Brasilien. Vad har svenska regeringen sagt då? Sveriges regering stödjer colombianska högerregerings ”kamp mot droghandeln” som i praktiken inte lyckats förändra något nämnvärt avseende kokainhandeln. Det har däremot lett till allvarlig miljöförstörelse, stärkt militarisering och ökade övergrepp därtill mot kvinnor och flickor samt mord och fördrivning av AWÀ-folket i Cauca-området. Två månader efter tecknandet av fredsavtalet i Colombia 2016 slöt Sverige ett avtal med Colombias regering där det bland annat ingick försäljning av svensk krigsmateriel fast fredsavtalet hade inte ens börjat implementerats och nu har i stort sett misslyckats.

Ursprungsfolkets kvinnor i Latinamerika leder motståndet mot miljöförstörelsen och toppar världens lista över mördade eco-och mänskliga rättigheters aktivister. Om detta sade Anne Linde ingenting heller i sin redovisning av Sveriges feministiska utrikespolitik under seminariet i början av året.

Sveriges regering måste stå upp för de mänskliga rättigheterna och miljöskydd i Latinamerika och ställa krav på etiskt uppförande på sina affärspartners och Sverigebaserade företag där samt uppmana sina europeiska kolleger att göra detsamma.

 

Maria-Pilar Reyes – Samhälls -och folkhälsovetare. Styrelseledamot i Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF).
redaktionen@aktuelltfokus.se