LÖNEDUMPNING Sajten Selfiejobs marknadsför sig som en arbetsförmedling – men i själva verket bedriver företaget en medveten lönedumparstrategi där arbetare tvingas tävla om vem som kan jobba för lägst lön.
Inne på sajten ser man hur flera unga personer tävlar mot varandra i kommentarsfälten. Vid ett utannonserat servitörjobb på en restaurang i Stockholm kan man se hur löntagarna pressar ned sina löneanspråk. Signaturerna Filip och Branco skriver att de arbetar för 120 kronor i timmen. Flera andra jobbsökare uppger då att dom kan utföra yrket för 100 kronor i timmen, vilket spräcks av signaturerna Johan och Steven som uppger att dom kan tänka sig att arbeta för så lite som 80 kronor i timmen. På så sätt kan arbetsköparna välja och vraka mellan lågavlönade arbetare som dumpar sina egna löner.
Bakom Selfiejobs står utlandssvensken Martin Tall. I en intervju 2015 berättade han om uppstarten med Selfiejobs. Bland annat fick han gratisreklam av den liberala tidningen Göteborgsposten. Enligt Tall löser hans tjänst ett samhällsproblem.
”På GP gick vi bara in i receptionen och ropade in nyhetschefen. De gick med på en intervju, men det bygger på att man har en story att berätta. Men vi löser ett samhällsproblem, vi hjälper ungdomar få jobb.”
Trots Talls vackra ord är det lönedumpning. Aktuellt Fokus registrerade en användare på sajten för att se hur det hela går till. Redan i ansökningsprocessen uppmanas arbetssökarna att ange sina lönekrav. När man ser en tjänst man vill söka så gör man en så kallad ”snabbansökan”. Då man klickar på snabbansökan ploppar ett pop-up-fönster upp där man bland annat kan man reglera hur mycket man begär i lön – vilket i sin tur publiceras publikt inne på sajtens kommentarsfältsliknande ansökningsdel. De som erbjuder lägst lön hamnar överst på en så kallad topplista.
”som en omvänd auktion”
När Aktuellt Fokus talar med Fanny Hökby på fackförbundet Syndikalisterna (SAC) säger hon att Selfiejobs är som en omvänd auktion som inte gynnar någon annan än företagen.
– Vid första anblick ser ju Selfejobs ut som en modern version av Platsbanken. Att söka jobb där ser enkelt och smidigt ut. Men man förstår snabbt att det i praktiken är ett sätt för arbetsköpare att pressa ner ingångslönerna genom att få folk att tävla med varandra om lägst löneanspråk. Det är som en omvänd auktion som inte gynnar någon annan än företagen och hela principen bygger på att vi har en osäker arbetsmarknad där många utsatta grupper kämpar för att ta sig in på arbetsmarknaden.
Hökby säger även att SAC ser mycket negativt på den typen av lönedumpartjänster som Selfiejobs erbjuder. Anledningen är bland annat för att det utvidgar låglönemarknaden och för att företagen skjuter över ansvaret på individen att avgöra vad som är en skälig lön.
– Det är dumt på flera sätt. Dels för att man utvidgar den låglönemarknad som redan håller på att växa sig större. Dels för att man på sikt urholkar arbetsrätten och den svenska modellen som innebär att facken tillsammans med arbetsköparna sätter lönestandarden i en viss bransch. Nu skjuter man över på individen att avgöra vad som är en skälig lön – personer som kanske är väldigt unga eller stressade och desperata i jakten på jobb.
Enligt Fanny Hökby borde företagen sätta ingångslöner som gäller samtliga arbetssökande. Antingen det eller så borde löneförhandlingen ske på ett sådant sätt att arbetaren kan få uppbackning av facket och arbetskamrater. Beträffande Selfiejobs kallar hon det hela för löneauktion.
– Det är inget sunt sätt att förhandla om löner. Antingen får ett företag sätta en ingångslön som ska gälla för alla sökande, eller så löneförhandlar man i en trygg miljö där arbetaren kan få uppbackning av fack och arbetskamrater. Är man som arbetsköpare inte villig att erbjuda det så tar man inte sitt samhällsansvar. Det finns inget bra argument för att sådana här så kallade löneauktioner ska bli en del av svensk arbetsmarknad, helt enkelt.
Kim Fredriksson
kim.fredriksson@aktuelltfokus.se
Lämna en kommentar