Hushållens nettoupplåning var 57 miljarder kronor under tredje kvartalet 2026. Det är 19 miljarder mer än samma kvartal året före, visar statistik från Statistiska centralbyrån.

Nettoupplåningen är skillnaden mellan nya lån och amorteringar. Vid kvartalets slut hade hushållen sammanlagt lån på 5 601 miljarder kronor. Den årliga tillväxttakten var 3,5 procent.

I totalsumman ingår lån i banker och bostadsinstitut, men också studielån och andra lån.

Större nettoköp av fonder än börsaktier

Samtidigt nettoköpte hushållen fondandelar för 40 miljarder kronor under kvartalet. Nettoköpen av börsnoterade aktier uppgick till 7 miljarder kronor.

Siffrorna gäller hushållen sammantaget och visar inte hur sparandet och lånen har förändrats för enskilda hushåll. Statistiken redovisas i löpande priser och är inte justerad för inflation.

Så räknas det likvida sparandet

Hushållens sparande i likvida tillgångar uppgick till 72 miljarder kronor vid kvartalets utgång. När ökningen av lånen på 57 miljarder räknats bort var det likvida sparandet 15 miljarder kronor.

Måttet visar skillnaden mellan transaktioner i finansiella tillgångar och skulder, utan periodiseringar. Trots namnet ingår bostadsrättsandelar och fritidshus i utlandet, som vanligtvis inte räknas som likvida tillgångar. Småhus med äganderätt ingår däremot inte i Sparbarometern.

Från hushållens bankkonton gjordes nettouttag på 2 miljarder kronor under kvartalet. Motsvarande nettouttag ett år tidigare var 6 miljarder kronor.