INRIKES

Katalys presenterar alternativ till välfärdsslakten

INRIKES Sverige har starka statsfinanser och landet har aldrig någonsin varit rikare. Ändå plågas landet av nedskärningar i välfärden. Nu presenterar Katalys en lösning för att rädda välfärden.

Sveriges ekonomi har aldrig varit starkare. Trots den starka ekonomin har majoriteten av Sveriges regioner och kommuner det svårt ekonomiskt vilket leder till nedskärningar av välfärden. Det fackliga idéinstitutet Katalys har nu släppt en ny rapport där de presenterar tre lösningar på hur välfärden ska räddas.

Den svenska välfärden står inför stora problem. Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL kommer över 90 av landets 290 gå med underskott för 2019. För nästa år förväntas ännu fler kommuner gå med underskott. Enligt en enkät från Lärarförbundet kommer nio av tio kommuner göra nedskärningar i skolan nästa år.

Kommunerna och Regionerna försöker rädda ekonomin med stora nedskärningar. Flera av dessa kontroversiella nedskärningarna har lett till stora rubriker, bland annat i Linköping där värmen skulle sänkas på äldreboenden och i Stockholm på Karolinska sjukhuset där över 600 personer har varslats.

Samtidigt som det sker nedskärningar och varsel runtom i landet har SKL också en prognos som visar att det behövs anställas minst 200 000 arbetare inom välfärden fram tills 2026. Siffran stiger också markant om den inkluderar pensionsavgångar, då beräknas siffran vara 508.000 arbetare. Behovet av fler arbetare inom välfärden beror på den demografiska utvecklingen där antalet barn och äldre i befolkningen ökar stort.

Högern vill tjäna pengar på välfärden

För att lösa välfärdsproblemet har högern siktat in sig på att ersätta den skattefinansierade välfärden med en privatiserad variant baserad på försäkringar. Ett system där den med mest pengar får bäst och snabbast vård. Den liberala Tankesmedjan Timbro som finansieras av Svenskt Näringsliv är en av de stora opinionsbildarna som kämpar för att privatisera välfärden. Timbros vd Karin Svanborg­ Sjövall säger i en intervju med Dagens industri att deras nästa stora mål är reformera finansieringen av välfärden.

– Det handlar om att titta mer på försäkrings­lösningar av olika slag. Inte minst om vi går in i en lågkonjunktur kommer vi tvingas till mycket tuffa prioriteringar, och då kommer diskussionen om hur välfärden ska finansieras att komma igång på allvar. Och nu finns det en mognad i opinionen för att röra sig framåt, inte i skolan, men inom sjukvården och äldreomsorgen, säger Sjövall till Dagens industri.

Det är de privata näringslivsintressena som vill tjäna pengar på välfärden som driver på Timbros propagandaoffensiv. En av de som har intressen av att tjäna pengar på välfärden är Svenskt Näringslivs tidigare VD, Leif Östling. Östlig är delägare av företaget Silver Life tillsammans med bland annat Peje Emilsson. Silver Life erbjuder lyxigare alternativ av äldreboenden till de välbeställda.

Från politiskt håll är det främst moderaterna som driver på förändringarna mot en försäkringsfinansierad välfärd. Både MUF-ordföranden Benjamin Dousa och skandalomsusade finansregionrådet Irene Svenonius har försökt bilda opinion för privata sjukvårdsförsäkringar.

Tre lösningar på problemet

Enligt Katalys kan välfärden räddas genom att höja skattekvoten, överge överskottsmålet och att stabilisera statsskulden. Katalys rapport visar att den svenska skattekvoten har sjunkit rejält sedan 90-talet. 1990 låg skattekvoten på 50.4%. Enligt Finansdepartementet prognos för 2019 kommer skattekvoten ligga på 43,5%.

Skattekvoten är ett mått på det totala skatteuttagets andel av bruttonationalprodukten, BNP. BNP är ett mått som beskriver den svenska ekonomins storlek. Med en höjd skattekvot på samma nivå som 1999 hade Sverige fått ett tillskott på 240 miljarder i skatteintäkter. Den summan är långt över vad som behövs för att lösa Sveriges välfärdsproblem.

Om överskottsmålet skulle slopas och ersättas med ett balansmål skulle det frigöra runt 17 miljarder varje år. Dessa pengar skulle användas för att börja täppa igen kommunernas och regionernas växande gap mellan intäkter och kostnader för välfärden.

Katalys beräknar också att en stabilisering av statsskulden genom ett underskott på ungefär 1% skulle tillföra 45 miljarder extra om året till statsbudgeten.

Du kan läsa rapporten här.

Stöd röd alternativmedia – bjud på en kopp kaffe! ☕☕☕ Swisha en tia eller valfri slant till “0720201984” och märk din gåva med “kaffe”! 👍 Betalningsmottagare k.fredriksson.

 

Nicklas Andersson
nicklas.andersson@aktuelltfokus.se

Upp