Klass i fokus när orsakerna bakom tiggeriet diskuterades i EU-parlamentet

iFOKUS För första gången någonsin har fattiga rumänska romer själva fått komma till
tals om sin situation i EU-parlamentet. Aktuellt Fokus var på plats på seminariet
”Why do people beg in the street? Lack of political will” som anordnades av Feministiskt Initiativ och ideella föreningar från Sverige och Rumänien.

EU-medlemsstater som Polen, Ungern, Rumänien och Danmark har redan infört tiggeriförbud och flera regeringspartier runtomkring Europa har aviserat att de är öppna för att införa förbud, däribland svenska Socialdemokraterna. Med anledning av situationen för Europas mest utsatta anordnade Feministiskt Initiativ eventet ”Why do people beg in the street? Lack of political will” i EU-parlamentet.

Det handlar om klass

EU-parlamentarikern Soraya Post var tydlig när hon förklarade varför hon tog initiativ till mötet. Det handlar om att bemöta de fördomar och antiziganistiska myter som ofta ligger till grund för tiggeriförbud.

– Det saknas politisk vilja och resultatet ser vi på gatorna när människor tigger, det är ett systemfel som tvingar människor till att tigga, sa Soraya Post.

I anförandet lyfte hon även fram att frågan kring tiggeriet nästan aldrig kretsar kring grundproblematiken, det vill säga människors fattigdom. Enligt Soraya Post är diskursen istället ofta rasistisk. Frågan fastnar i etnicitet istället för handla om klass.

”Hade hellre dött”

När det gäller frågan om tiggare som har utnyttjats som slavar åt organiserade brottslingar finns det en utbredd fördom om att alla romska tiggare antingen är en del av den organiserade brottsligheten, eller offer. Därför frågades de romska tiggarna ut om deras inställning till traffickers och hur de tog sig
från Rumänien till Sverige. Den tidigare tiggaren Florin Leu, rom från Rumänien, berättade om vägen till Sverige som bestod av en lång färd med 20 personer i tre bilar. Hans inställning till människohandel är klar.

– Jag hade hellre dött än att bli utnyttjad av traffickers, sa han inför EU-kommissionens rådgivare som satt i publiken.

Florin Leu

Florin arbetar numera som fritidsledare på ett After school-projekt för fattiga romer i sin hemby Maxenu. I projektet ingår bland annat läxläsning och det har redan inneburit att flera barn har höjt sina betyg. Fritidsgården är resultatet av ett samarbete mellan Coloboratie Lund, en NGO grundad i Lund, samt den lokala skolan Maxenu i den rumänska byn med samma namn och kommunen Tintesti, som staden Maxenu tillhör.

Värre efter att kapitalismen infördes

Florins mamma, Luminita Leu, tigger. Hon berättade om sin livssituation och varför hon tigger. Hennes berättelse var gripande, hela salen tystnade och EU-kommissionens rådgivare såg ut som om de precis hört en skräckhistoria. Bara 40 år gammal tigger hon för att försöka få pengar till sin cancersjuka pappa och mamma som dras med hälsoproblem. Hon måste även försörja sina fem barn på egen hand.

Enligt Luminita Leu är det värre i Rumänien nu år 2018 än vad det var när hon växte upp. Det kan förklaras med landets masskorruption och den tilltagande diskrimineringen av romer, en diskriminering som närmast kan beskrivas som apartheid. Alla vet att romer behandlas som statslösa medborgare utan rättigheter. Även inom sjukvården görs det skillnad på vilken etnisk bakgrund du har vilket leder till att de mest behandlingsbara sjukdomar och skador kan bli livshotande av den enkla anledning att du kan bli nekad vård om du är rom. Givetvis är det olagligt men sedan kapitalismen infördes i landet är
det ytterst få som har dömts för att ha diskriminerat romer.

Luminita Leu

Luminita berättar om hur hon spenderar sina nätter som hemlös när hon tigger.
Hon berättar om saknaden hon känner efter sin familj och hur den ekonomiska situationen sliter på familjebanden. Barnen är inte med när hon tigger, förutom Florin som är vuxen. Häromdagen fyllde hennes son år och hon hade inte möjlighet att vara närvarande eller ringa och säga grattis.

Luminitas berättelse är långt ifrån unik. Enligt Fundamental Rights Agency (FRA) riskerar drygt 80 procent av EU:s romer att leva i fattigdom, vilket kan jämföras med EU-genomsnittet som ligger på 17 procent. Värst är situationen i länder som Rumänien, Tjeckien och Bulgarien. Drygt 30 procent av EU:s 20 miljoner romer saknar vatten i sina hushåll.

– Hade jag haft rika föräldrar hade jag aldrig hamnat i den här situationen, sa
Luminita.

Citerade Palme

– Politik kamrater, det är att vilja något.

Citatet ovan kommer från Olof Palme och yttrades på SSU-kongressen 1964. Det är ett citat som Lunds socialdemokratiska kommunalråd, Elin Gustafsson, valde att öppna med när hon berättade om Lunds erfarenheter av att hjälpa fattiga och hemlösa EU-medborgare från framförallt Rumänien. Insatserna från Lunds kommun och ideella krafter som föreningen Hjälp Tiggare i Lund har bland annat resulterat i
att tältläger på privat mark och i parker har försvunnit och att flera av tiggarna har fått jobb.

Omkring 20 av de romer som tidigare bad om hjälp från förbipasserande på Lunds gator har numera anställningar i Sverige och betalar skatt och gör rätt för sig.

Lunds kommunalråd sade att politiken är verktyg för att nå ett jämlikt samhälle, annars kommer andra politiska krafter lyckas. Enligt Elin Gustafsson ska Lund bli en människorättsstad och hon berättade att kommunen nyligen ingått ett samarbete med Raul Wallenberg-institutet samt lyfte fram det gränsöverskridande samarbetet och sa att detta är det första steget för att skapa ett bättre Lund.

– Vi kan alltid sikta högre, sa Elin Gustafsson, som kandiderar till riksdagen senare i höst.

Aktuellt Fokus kommer återkomma med en längre intervju med EU-parlamentarikern. Tills dess uppmanar vi våra läsa att fortsätta stötta fri journalistik genom att fortsätta ge Aktuellt Fokus nyhetstips och ekonomiska gåvor som möjliggör än fler reportage.

Kim Fredriksson
kim.fredriksson@aktuelltfokus.se