Klimatklivets anslag minskar med 840 miljoner kronor 2027, enligt Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. Förbundet varnar för att lantbrukets möjligheter att investera i fossilfria åtgärder försämras.
LRF kritiserar övergångsbudgeten och anser att den saknar viktiga svar om hur jord- och skogsbrukets konkurrenskraft och den svenska matproduktionen ska stärkas. Förbundsordföranden Palle Borgström säger samtidigt att det är väntat att en övergångsbudget inte innehåller stora nya reformer.
För Klimatklivet minskar också bemyndiganderamen från 8 till 4,6 miljarder kronor, enligt LRF.
Förbundet uppger att Klimatpremiens anslag minskar med 183 miljoner kronor och att även dess bemyndiganderam minskar. LRF bedömer att det försämrar möjligheterna att investera i fossilfria maskiner.
Vill se stöd till biodrivmedel
LRF föreslår en biopremie på 80 miljoner kronor för att fler lantbrukare ska kunna ersätta fossil diesel med hållbara biodrivmedel. Förbundet uppger att elektriska alternativ ännu inte är praktiskt tillgängliga för många tunga arbetsmaskiner, däribland traktorer och skördetröskor.
Kväveklivet ligger kvar på oförändrad nivå, uppger LRF, som efterfrågar ytterligare 50 miljoner kronor. Förbundet vill också se 200 miljoner kronor mer till klimatanpassning.
LRF uppger att det också efterfrågas ett precisionsstöd för omkring 400 000 hektar växtodlingsmark. Stödet skulle vara 500 kronor per hektar och motsvara cirka 200 miljoner kronor per år. Syftet är enligt LRF att fler lantbrukare ska kunna investera i metoder som exempelvis effektiviserar användningen av gödselmedel.
Mer till beredskap – men LRF vill se mer
Anslaget till livsmedels- och dricksvattenberedskap ökar enligt LRF med 431 miljoner kronor som ett led i en tidigare beslutad utbyggnad av det civila försvaret. Förbundet välkomnar ökningen men anser att ytterligare resurser behövs.
LRF uppger också att viltskadeanslaget är 57,8 miljoner kronor 2027 och att det beräknas minska till 42,8 miljoner kronor per år 2028 och 2029. Förbundet anser att nivån är för låg för att lantbrukare ska kunna förebygga och få ersättning för viltskador.
Förbundet motsätter sig att pengar från viltskadeanslaget går till vargförvaltningens ökade kostnader innan vargpopulationen faktiskt har minskat. Enligt LRF ersätter anslaget även skador orsakade av stora fåglar, och dessa skador ökar kraftigt.
Efterfrågar pengar till natur och betesmarker
Den totala budgeten för skydd av värdefull natur minskar enligt LRF. Förbundet vill att nästa regering prioriterar mer pengar till Skogsstyrelsens skyddsformer och till skötsel av redan skyddad natur.
Enligt LRF saknas bland annat de efterfrågade satsningarna på lokala samordnare och på att restaurera betesmarker. Förbundet hade önskat ytterligare 50 miljoner kronor i nationella medel för restaureringen.
Förbundet anser också att det är oroande att satsningar på växtskadegörare och invasiva växtarter uteblir. Enligt LRF upphör den tillfälliga satsningen på bekämpning av invasiva främmande arter efter 2026.
Oro för smittsamma djursjukdomar
Ett tidigare aviserat tillskott på 10,4 miljoner kronor till fler utbildningsplatser för veterinärer och djursjukskötare uteblir enligt LRF.
LRF uppger att anslaget för att bekämpa smittsamma djursjukdomar minskar med 304 miljoner kronor till 133 miljoner kronor 2027. Enligt förbundet har extraordinära tillskott för hantering av fågelinfluensa och salmonella tagits bort.
Palle Borgström anser att de saknade medlen mot djursjukdomar är särskilt bekymmersamma för lantbruket. Han säger att smittrycket ökar.
