Region Östergötland vill ta ett nationellt uppdrag för högspecialiserad vård av vuxna med systemisk mastocytos. Regionstyrelsen har beslutat att ansöka om tillstånd, men det är Socialstyrelsens nämnd som avgör om regionen får uppdraget.
Om tillståndet beviljas ska regionstyrelsen avsätta engångsmedel på högst 0,7 miljoner kronor per år under en uppbyggnadsfas på tre år.
Den ansökande verksamheten är hematologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Enligt regionen skulle även klinisk genetik få en betydande roll om uppdraget tilldelas regionen.
Regionstyrelsens ordförande Mattias Ottosson, Socialdemokraterna, anser att fler nationella uppdrag är viktiga både för patienterna och för forskning och utveckling. Han bedömer också att ett tillstånd för systemisk mastocytos skulle förstärka universitetssjukhusets profil och spetskompetens inom blodsjukdomar.
Regionen uppger att den redan har tillstånd för nationell högspecialiserad vård inom tio områden, däribland svåra brännskador, vulvacancer och könsdysfori.
Regelbundna kontroller behövs
Mastocytos är en grupp tillstånd där avvikande mastceller, en sorts vita blodkroppar, växer till och ansamlas i ett eller flera organ. Systemisk mastocytos finns i flera former. Symtomen varierar beroende på vilka organ som påverkas och vilka ämnen mastcellerna frisätter.
Vanliga symtom kan vara attacker av hudrodnad, klåda, mag- och tarmbesvär, huvudvärk och blodtrycksfall. Ökad känslighet för geting- och bistick förekommer också.
Behandlingen består främst av läkemedel som lindrar symtomen. I sällsynta fall ges behandling för att minska mängden mastceller.
Patienterna behöver regelbundna kontroller, vanligen på en blod-, allergi- eller hudklinik. Vilken klinik som följer patienten beror på vilka symtom som dominerar.
