Rikspolisen och Säpo: Majoriteten av asylbränderna är attentat

INRIKES| Sedan i somras har polisen registrerat 39 bränder i flyktingboenden över hela landet. En majoritet av dessa misstänks vara mordbrandsattentat. Det framkom när Rikspolischefen och Säpochefen bjöds in till justitieutskottet för att diskutera utredningen kring de många bränderna.

Så många som två av tre bränder i flyktingboenden misstänks vara attentat. Under mötet påpekade Säpo att myndigheten inte har funnit något som talar för att de anlagda bränderna ska ha startats av brottsaktiva aktörer eller organisationer. Tidigare mönster kring mordbrandsattentat mot flyktingboenden och moskéer har visat att så inte brukar vara fallet.

Av de som har dömts för liknande brott tidigare är en majoritet ensamma gärningsmän med rasistiska värderingar och sympatiserar med Sverigedemokraterna. I samband med den ekonomiska krisen i början av 1990-talet och den stora flyktingströmmen från krigets Balkan rasade hetsen mot flyktingar vilket ledde till mängder med mordbrandsattentat och grova våldsdåd mot flyktingar och rasifierade i allmänhet.

1993 kulminerade det rasistiska våldet. Var tredje dag skedde någon form av brand eller attentat.

– Det var vanligt folk, bara ett fåtal kunde knytas till organisationer. De upplevde att de hade stöd i lokalsamhället, vilket också fick chockartade konsekvenser. Även om folk hade sagt en massa saker kanske man inte ville att stället faktiskt skulle brännas ner, sade Heléne Lööw, docent i historia i en intervju i tidningen KIT tidigare i år.

Redaktionen
redaktionen@aktuelltfokus.se