DEBATT| Apropå den senaste tidens händelser på Gotland kan det vara på sin plats att påminna om vad som hände i Strängnäs förra sommaren. En kvinna blev på sin väg hem våldtagen vid två olika tillfällen av två olika gärningsmän. Båda gärningsmän var asylsökare.
Brottet är naturligtvis lika avskyvärt vem som än begår det, men tror man att etnicitet är en faktor man inte behöver förhålla sig till alls är man naiv. När grova brott begås av asylsökare kommer dessa naturligtvis utnyttjas av högerradikaler för att bedriva olika former av aktivism.
I Strängnäs tog aktivismen sig bland annat uttryck i en trollning. När det faktum att de misstänkta gärningsmännen var asylsökande blev känt, utlystes en “manifestation mot rasism” på facebook. Det visade sig snart att evenemanget skapats av så kallade “sverige vänner”. Syftet var förstås att smutskasta vänstern genom att anklaga dem för att bry sig mer emot eventuella uttryck för rasism gentemot gärningsmännen än brottsoffrets lidande.
Idén var emellertid inte tagen ur luften. Vid flera tidigare tillfällen hade grova brott utförda av människor med invandrarbakgrund slutat med manifestationer mot rasism. Utvecklingen brukar gå till så att den radikala högern reagerar på brottet, vilket leder till att den antirasistiska vänstern reagerar på den radikala högerns aktivism.
Trollningsförsöket efter våldtäkterna i Strängnäs visar dock tydligt att den radikala högern numera välkomnar dessa manifestationer, till den grad att de i brist på sådana initiativ tvingas uppfinna dem själva. Så kan man sedan anklaga vänstern för att stödja våldtäktsmän och svika brottsoffer, i ett schema som sedan kompletteras i en ändlös radda Flashbackinlägg och Avpixlat-kommentarer med utläggningar om “PK-pyramiden” där “muslimska män alltid övertrumfar kvinnor”.
Efter den misstänkta gruppvåldtäkten i Visby av en rullstolsburen kvinna har Visbyborna reagerat med förståelig avsky, en avsky som ledde till en relativt stor demonstration när de misstänkta gärningsmännen släpptes fria i väntan på fortsatt utredning. Det finns ingen anledning att misstänkliggöra det hundratal som demonstrerade. Deras vrede är lika legitim som när feminister i Stockholm för tio år sedan demonstrerade mot den friande domen för de s.k “stureplansprofilerna”.
Samtidigt har nationalsocialistiska Nordiska Motståndsrörelsen tagit tillfället i akt att profitera på händelsen genom olika typer av förutsägbar aktivism. Det finns all anledning att på olika sätt bemöta detta. Men att, som V och F! valt att göra, arrangera en manifestation mot rasism är ett skänk från ovan till Nordiska Motståndsrörelsen. Att i en bisats slänga in att man är emot våldtäkt hjälper inte. Lyckligtvis verkar man ha ställt in planerna på att låta landshövdingen och domprosten tala på manifestationen, så NMR fick inte full pott den här gången och anklaga vänstern för att liera sig med makten mot folket. Men att man överhuvudtaget derailar händelsen och spelar NMR i händerna med sin manifestation är illa nog.
Avslutningsvis så brukar det med viss rätt upplevas som provocerande när tyckare som jag bara kritiserar utan att komma med konstruktiva förslag. Om man inte ska reagera mot NMR:s aktivism, vad ska man då göra?
Man ska ta initiativet redan från början. V och F! borde engagerat sig från dag 1, fångat upp den folkliga vreden och demonstrerat mot våldtäkter och för kvinnors rätt att röra sig fritt. Då skulle man trängt ut NMR i den marginal där de hör hemma, och några manifestationer mot rasism skulle inte behövas.
Johannes Nilsson
debatt@aktuelltfokus.se
Johannes Nilsson är författare och skrivit böckerna Blodtörst och Tyckonom.
Diskutera vidare på vår Facebooksida!
Lämna en kommentar