Sveriges regering, under ledning av statsminister Ulf Kristersson och med stöd av Sverigedemokraterna, har föreslagit en kraftig höjning av återvändarstödet för migranter som väljer att återvända till sina hemländer. Förslaget innebär att stödet kan höjas till upp till 350 000 kronor per person, motsvarande cirka 30 000 euro, från och med år 2026. För närvarande ligger det maximala stödet på endast 10 000 kronor (cirka 879 euro) för en vuxen, vilket visar på en betydande ökning. Regeringens mål är att genom denna ekonomiska incitament uppmuntra fler migranter att frivilligt lämna Sverige.
Ett steg mot minskad invandring
Förslaget är en del av regeringens bredare strategi för att strama åt migrationspolitiken i landet. Johan Forssell, migrationsminister, framhåller att denna åtgärd är en del av en större omläggning av politiken med målet att minska antalet invandrare i Sverige. Detta stödjs av Ludvig Aspling, en parlamentsledamot från Sverigedemokraterna, som länge har argumenterat för striktare invandringsregler och minskade sociala kostnader för migranter.
Återvändarstödet har funnits sedan 1984 men har enligt regeringen varit relativt okänt och underutnyttjat. Endast en person accepterade stödet under det senaste året, vilket visar på begränsad effektivitet. Den nuvarande höjningen syftar till att ändra på detta och att nå ut till en bredare grupp av migranter som kan ha nytta av stödet.
Kritik och utmaningar
Trots regeringens ambitioner har förslaget inte undgått kritik. En rapport av Joakim Ruist, beställd av regeringen, varnar för att ett kraftigt ökat återvändarstöd kan bli en kostsam åtgärd med begränsad effekt. Rapporten ifrågasätter också om stödet kan verka motverkande på integrationen av migranter som redan befinner sig i Sverige. Det finns en oro för att incitamenten kan leda till att fler migranter väljer att lämna, vilket kan få negativa konsekvenser för arbetsmarknaden och den sociala sammanhållningen.
Internationellt sett ligger Sveriges föreslagna belopp långt över liknande åtgärder i andra europeiska länder. I Danmark erbjuds exempelvis ett återvändarstöd på över 13 000 euro, medan Norge och Frankrike erbjuder betydligt lägre belopp på cirka 1 300 respektive 2 500 euro.
Sveriges migrationspolitiska vändpunkt
Förändringen markerar en viktig vändpunkt i Sveriges migrationspolitik, som historiskt sett har varit generös. Efter den stora migrationsvågen år 2015, när Sverige tog emot cirka 160 000 asylsökande, har landet gradvis skärpt sina regler. Åtgärder som att införa tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta, och strängare regler för familjeåterförening, har redan implementerats för att minska antalet nyanlända.
Regeringens förslag att öka återvändarstödet är en del av ett bredare initiativ att minska invandringen och återställa balansen mellan antalet som anländer och de som lämnar landet. Det återstår dock att se om denna åtgärd kommer att leda till en märkbar förändring eller om den möter samma motstånd och utmaningar som tidigare insatser inom svensk migrationspolitik.
Lämna en kommentar