Drygt 30 procent av de legitimerade lärarna på granskade skolor undervisade i ämnen eller årskurser de inte hade behörighet för, enligt Sveriges Lärare. Nu kräver förbundet att nästa regering utreder skärpta regler.

Förbundet uppger också att 24 av 30 granskade skolhuvudmän behöver utveckla arbetet med att öka lärarnas behörighet. Siffrorna bygger på förbundets återgivning av Skolinspektionens granskning, inte på myndighetens rapport direkt.

Sveriges Lärare vill att en statlig utredning skyndsamt får i uppdrag att skärpa reglerna för legitimation och behörighet och se till att de följs.

Förbundsordföranden Anna Olskog gör en skillnad mellan legitimation och behörighet: även en legitimerad lärare måste enligt henne ha behörighet för det ämne eller den årskurs som undervisningen gäller.

Sveriges Lärare anser att huvudmännen brister i arbetet med att se till att elever undervisas av lärare med rätt behörighet.

Enligt Olskog har undantag, bristande efterlevnad och otillräckligt ansvarstagande från arbetsgivarna försvagat legitimationssystemet. Hon uppger att förbundet redan har lagt fram förslag för att täppa till kryphål i systemet.

Olskog anser att arbetsgivarna måste ta ansvar och att staten måste skapa förutsättningar för att lösa behörighetsproblemen. Förbundet vill också se bättre möjligheter till behörighetsgivande utbildning och ett tydligare statligt ansvar för skolans kompetensförsörjning.

Olskog anser att arbete tillsammans med behöriga och legitimerade kollegor ger lärare ett mer hållbart lagarbete och en rimligare arbetsbelastning.