DEBATT| Dagens politiker och kungen har mer gemensamt än vi tror. Hans arvode betalas utav det svenska folket och hans bidrag till det svenska samhället är lika skralt som politikernas.
När republikaner som jag själv framför att kungen borde avsättas tenderar de som är för monarki att stamma med svaren. Det vanligaste argumentet jag hört är att han är något att visa upp, en levande reklampelare för Sverige. Men min fråga till monarki-vurmarna är: Vad är kungen att visa upp?
Borde vi inte visa upp de hederliga arbetare som ändå byggt det här landet? Eller vårdpersonal som varenda dag måste slita för att det överhuvudtaget ska fungera i kapitalismens tidevarv?
Kungen står ju bara där och ser smått förvirrad ut. Men det har också varit hans självaste uppdrag sedan han tillträdde som kung. Stå och se förvirrad ut. Slänga ur sig floskler. Vinka. Se glad ut. Cirkulera.
Jag kan inte bara undvika tanken att bakom vårat vurmande för kungar och andra överheter ligger ett förakt för vanligt folk. Är vi inte stolta över oss själva och vad vi lyckats åstadkomma, eller ens vad som är möjligt för vanligt folk att åstadkomma?
I min mening är republik inte bara ett mer angenämnt statskick, utan också en psykologisk fråga. Det är dags att folket tar makten i Sverige, men med det måste vi få bort alla de märkliga institutioner som får oss att tro att vi är otillräckliga.
Kungen är bara en av dessa institutioner. Men man måste börja någonstans.
Werner Bengtsson
debatt@aktuelltfokus.se
Lämna en kommentar