EKONOMI Finansinspektionens nya analys visar att färre svenskar använder bostaden som säkerhet för att låna till annat. Enligt myndigheten är amorteringskravet en orsak till tilläggslånens minskning. Nyutlånen för tilläggslån har minskat över nio procent.
Enligt Finansinspektionens analys 20 blev dämpningen störst efter det första amorteringskravet infördes 2016. Sedan dess har FI skärpt amorteringskravet ytterligare. Den sammantagna effekten är att andelen bolånetagare med stora skulder är färre än innan amorteringskravet infördes. Enligt Finansinspektionen talar det för att färre hushåll använder bolån för att finansiera annat än bostadsköp.
Genom att använda ett tilläggslån kan ett hushåll förvandla det egna kapitalet som är en bunden tillgång i den egna bostaden till likvida tillgångar utan att behöva sälja bostaden. Tilläggslån kan sedan användas för olika saker som att exempelvis ersätta mindre fördelaktiga lån, renovera bostaden, köpa bil eller båt, finansiera eget företagande eller som ett konsumtionslån.
Enligt Finansinspektionen utgör tilläggslån på befintliga bolån en stor del av de nya bolån som tas i Sverige. Deras analys visar att färre hushåll med befintliga bolån tar tilläggslån och de som tar det lånar mindre summor än innan amorteringskravet. En lång period av låga räntor, stigande bostadspriser och ett högt kreditutbud har inneburit att hushållens förutsättningar att utöka befintliga bolån har varit goda.
Blancolån ökar bland de svenska hushållen
Finansinspektionens analys om tilläggslånen innebär inte att hushållens totala lån minskar, utan enbart att det sker en förändring i hur lånen ser ut. Eftersom man kan ansöka om snabblån på mellan 500-150000 kr väljer många hushåll att göra det istället för att ta ut ett tilläggslån som konsumtionslån. Minskningen av tilläggslån betyder därför inte att färre människor lånar pengar, utan antalet blancolån ökar bland de svenska hushållen. Bolånen utgör fortfarande merparten av hushållens skulder, men konsumtionslånen har numera gått om och växer snabbare än bostadskrediter.
Finansinspektionens kartläggning av olika långivare har visat att konsumtionslån ökar med cirka 7 procent varje år och står idag för närmare en femtedel av hushållens totala skulder. Blancolån har sedan 2008 ökat med cirka 9 procent i snitt per år. Blancolån är ett räntebärande lån utan säkerhet med en fastställd förfallodag och en avtalad amorteringsplan. Enligt Finansinspektionen låg det genomsnittliga blancolånet på 80 000 kronor år 2018.
Revolverande krediter är ett annat vanligt lån hos svenska hushåll. En revolverande kredit används när man köper något på avbetalning eller på faktura. År 2019 ligger en genomsnittlig revolverande kredit på mindre än 2000 kronor och antalet krediter har ökat med sex procent sedan 2018.
Objektfinansiering används ofta för bilköp. Det är likt ett blancolån, men har en säkerhet som är någonting annat än bostaden. Ofta är det bilen som köps som blir lånets säkerhet. Enligt Finansinspektionen låg det genomsnittliga objektfinansierade lånet på 162 000 kronor under 2018.
Redaktionen
redaktionen@aktuelltfokus.se
Lämna en kommentar