Arvikas översvämningsskydd har använts två gånger sedan det stod klart 2020. Den första aktiveringen skedde samma år.
Skyddet kostade totalt 264 miljoner kronor. Efter statsbidrag var Arvika kommuns kostnad cirka 106 miljoner kronor, enligt uppgifter från kommunen.
Vid översvämningen 2000 nådde vattnet som högst 48,9 meter över havet. Skyddets permanenta del når 48 meter över havet och kan byggas på med ytterligare 2,5 meter, enligt kommunens uppgifter.
Stålluckor stänger sundet
Skyddet är en betongkonstruktion i sundet mellan Kyrkviken och Glafsfjorden. När det stängs monteras stora stålluckor manuellt för att hindra vatten från att rinna mellan dem.
Enligt kommunens uppgifter har skyddet fem pumpar med en sammanlagd kapacitet på 30 kubikmeter vatten per sekund.
Reningsverk, gator och krematoriet är exempel på samhällsviktig verksamhet som skyddet används för om vattennivån kan påverka dem. Kommunens mål är att hålla vattennivån i Kyrkviken strax under 47 meter över havet. Prognoser om högre nivåer kan leda till ett kommunalt beslut om att aktivera skyddet.
När vattnet når 47 meter över havet passerar det stadsparkens kajkant och rinner vidare in i Arvika. Robin Olsson vid räddningstjänsten i Arvika uppger att problem börjar redan vid 46,80 meter över havet och att skyddet stängs när prognosen visar 47 meter.
Skador för 300 miljoner
En tidigare översvämning slog ut samhällsviktig verksamhet och orsakade materiella skador för 300 miljoner kronor. Den gav också miljöskador som fortfarande kvarstår. Efter översvämningen beslutade kommunalpolitikerna i Arvika om skyddet.
Räddningschefen i Arvika, Mattias Larsson, tror att skyddet kommer att användas så ofta i skarpt läge att de ordinarie provkörningarna vart femte år inte behövs. Enligt honom gör ett förändrat klimat att skyddet behöver användas oftare.
Högt söktryck på bidrag
Kommuner kan söka bidrag hos Myndigheten för civilt försvar för åtgärder mot ras, skred, översvämning och erosion. Bidraget kan täcka upp till 60 procent av kostnaden.
Mette Lindahl Olsson, sektionschef vid myndigheten, uppger att kommunernas intresse för klimatanpassning har ökat de senaste åren, särskilt för åtgärder mot översvämning. Enligt henne är söktrycket mycket större än det tillgängliga bidraget på 500 miljoner kronor.


