Statens värdepappersskuld ökade med 65 miljarder kronor under oktober 2026. Det var den största ökningen bland de aktörer som redovisas av Statistiska centralbyrån.
Samtidigt minskade de icke-finansiella företagens värdepappersskuld med 43 miljarder kronor. Riksbankens skuld ökade med 32 miljarder och kommunernas och regionernas sammanlagda värdepappersskuld med 4 miljarder kronor.
Staten ger ut värdepapper via Riksgäldskontoret. Siffran gäller statens värdepappersskuld, inte statens hela skuld.
Värdepapper med olika löptid
För att finansiera sin verksamhet kan utgivare sälja räntebärande värdepapper, till exempel obligationer och certifikat. Den som äger ett sådant värdepapper får ränta under en bestämd tid.
Ett penningmarknadsinstrument har högst ett års löptid. En obligation löper däremot vanligtvis längre än så. Obligationsinnehavaren får ränta och normalt tillbaka det utlånade beloppet vid löptidens slut.
Vid utgången av oktober uppgick den totala räntebärande värdepappersskulden till 9 725 miljarder kronor. Obligationer stod för 83 procent och penningmarknadsinstrument för 17 procent.
Skulden i värdepapper i svenska kronor ökade under oktober med 110 miljarder kronor. Skulden i värdepapper i utländsk valuta minskade samtidigt med 73 miljarder.
I oktober låg den totala värdepappersskuldens årliga tillväxttakt på 4,4 procent, vilket var 0,1 procentenheter lägre än i september. Måttet jämför det utestående beloppet med samma månad året före.
Gröna värdepapper minskade
I oktober var det totala beloppet gröna värdepapper 1 148 miljarder kronor, 5 miljarder mindre än i september. Kommunernas och regionernas gröna värdepapper ökade däremot mest, med 2 miljarder kronor under månaden.
Av kommunernas och regionernas totala utestående värdepapper var 42 procent gröna, den största andelen bland utgivarna. Monetära finansinstitut hade däremot gett ut det största beloppet gröna värdepapper, 539 miljarder kronor. Till den gruppen hör bland annat banker, bostadsinstitut och finansbolag.
För värdepappersskulden som helhet ökade den kortfristiga delen under oktober: skulden i penningmarknadsinstrument steg med 49 miljarder kronor. Obligationsskulden minskade samtidigt med 12 miljarder.


