Socialförsäkringarnas andel av Sveriges BNP sjönk från 19,1 procent 1995 till 14,2 procent 2024. Minskningen är den största bland de länder som Försäkringskassan jämför inom EU-15.
År 2024 var Sverige näst längst ner i jämförelsen. Bara Irland hade en lägre andel. I gruppen EU-15 som Försäkringskassan jämför ingår också Storbritannien.
Den lägre andelen betyder inte att utgifterna har minskat i reala termer. Mellan 1995 och 2024 ökade de från 592 till 904 miljarder kronor, räknat med hänsyn till prisförändringar.
Förklaringen till den sjunkande andelen är enligt Försäkringskassan att ekonomin växte snabbare än utgifterna. Sveriges BNP ökade med 87 procent i reala termer under perioden, medan socialförsäkringsutgifterna ökade med 53 procent.
Johan Olofsson, analytiker vid Försäkringskassan, pekar på flera samtidiga förändringar i ekonomin, befolkningen och trygghetssystemen. Det handlar enligt honom både om ändrade regler i socialförsäkringen och om BNP-tillväxten.
BNP-utvecklingen har enligt Olofsson varit svagare i de länder där utgiftskvoten ökat mest än i de andra jämförda länderna.
Den främsta orsaken till att Sveriges socialförsäkringsutgifter ökade i reala termer var enligt Försäkringskassan högre utgifter för pensioner.
