Kontakta oss

EKONOMI

Finansmarknaderna demokratiseras

Publicerat

den

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

På 80-talet blev det inne att snacka om börsen. De stora nyhetsredaktionerna började presentera ekonominyheter på ett sätt som de aldrig gjort tidigare och begreppet småsparare spreds i folkhemmet. Då framstod det som en stor utveckling. Få personer kunde nog ana vad som skulle komma trettio år senare. Nu, på 20-talet, ser vi på allvar vilken makt dessa ”småsparare” börjar få på marknaderna. Det har till och med gått så långt att företag som inriktar sig på småsparare tävlar om att sälja en lei-kod billigast till kunderna.

Kommer denna utveckling att fortsätta? Det är vad vi ska resonera om i den här artikeln.

Marknaderna har tillhört storkapitalet

Alltsedan egendom blev ett faktum för människor har det investerats. Egendom blev viktigt för människor i samband med att vi blev bofasta, en process som började för tio tusen år sedan. Marknaderna har funnits länge med andra ord. Under den absoluta majoriteten av alla dessa år har markinnehav dominerat som investeringsobjekt. Men andra näringar har också varit av intresse. Världens äldsta erkända aktiebolag är till exempel Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag, numera StoraEnso, som grundades i Falun 1288. Då var det biskopen av Västerås som investerade i Falu Koppargruva. Men biskopar var mycket mäktiga under den tid Sverige var katolskt så det var inte någon småsparare som blev delägare i bergslaget.

På den vägen har det fortsatt. Det har varit de riktigt rika personerna som dominerat marknaderna. Länge var det bara kungligheter, adel och kyrkan män som hade kapital att investera. Idén om en borgerlighet som också hade kapital växte fram först under 1700-talet, vilket manifesterades ibland annat de franska och amerikanska revolutionerna – som båda i grund och botten handlade om politiskt inflytande baserat på ekonomiska intressen hos personer som inte tillhörde adeln.

Borgarna blev under 1800- och 1900-talen den mäktigaste klassen i samhället och det var de som då kom att dominera finansmarknaderna. De vanliga löntagarna hade ännu inte tillräckligt med överskott i kassan för att på allvar göra avtryck på marknaderna. Men denna situation skulle snart ändras.

Småspararna ökar sin makt

Det är lite ironiskt att det var samma årtionde som fackföreningarna slogs för löntagarfonder som de första tecknen på att det skulle bli folksport att satsa på börsen började synas. Löntagarna hade nu överskott i kassan och ville gärna se sitt kapital växa snabbare än vad det gjorde på bankkontot. 80-talet avslutades som bekant med en rejäl finanskris, som ledde till att väldigt många personer förlorade stora pengar. Men den krisen skulle visa sig vara ett hack i kurvan, precis som IT-kraschen 2000 och den stora finanskrisen 2009.

Nu i efterhand kan vi konstatera att den utveckling som inleddes under 80-talet gjort att börserna världen över faktiskt har blivit riktigt demokratiska institutioner. Nu är småspararna inte bara representerade genom pensions- och aktiefonder utan också med ägande som de själva kontrollerar, och de fattar själva beslut om när en tillgång ska köpas eller säljas. Betydelsen av denna makt kan inte underskattas. Ett exempel är att kraven på rumsrena börsföretag och finansinstitut ökat och blivit viktiga för politiker som vill vinna val.

Är den nuvarande nivån på demokratiska marknader en platå? Knappast, snarare är det nog bara början på en utveckling med riktig folkmakt på marknaderna som kommer att pågå länge än.


  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
Fortsätt läsa
Annons