KRÖNIKA

Hanif Bali och konsten att sparka nedåt

linnlarsdotterpressbild
KRÖNIKA| Hanif Bali är upprörd. Han har nämligen kommit på att personer vars inkomst regleras via exempelvis försörjningsstöd obehindrat tycks kunna plocka ut större summor pengar varje månad via olika typer av bidrag. Hans huvudräkning har hyllats av personer som med avundsjukan rinnandes i mungiporna konstaterat att det är mer kostnadseffektivt att ”leva på bidrag” än på ”gammalt hederligt arbete”.

Som arbetande socionom vet jag inte riktigt i vilken ände jag ska börja. Till att börja med är summorna som Bali tar upp mycket svåra att komma upp i då många bidrag inte går att kombinera. Ska vi gå in på detaljer så har vanligtvis inte familjer i Sverige så många barn som i exemplet, vilket gör att summan han redovisat blir lägre. Hanif Bali redovisar alltså en drömsumma. Bortsett från att totalsumman som Bali redovisat inte är allmängiltig för bidragstagare, så behöver även ett socialt perspektiv anläggas för att vi överhuvudtaget ska kunna närma oss en förståelse för det dilemma som den moderata partitoppen har presenterat för oss.

Ofrivillig ledighet har tydliga kopplingar till ökad risk för social utsatthet, sämre psykisk och fysisk hälsa och passivitet. Risken för utmattning är till exempel hög även om du inte har ett avlönat arbete då bidragstagande personer lever med stressen över att oroa sig över inkomst månad till månad. Detta då det inte finns några garantier att få försörjningsstöd även om ingenting i personens situation har ändrats från en månad till en annan. All form av inkomst kommer resultera i avdrag på bidraget.

Barnens födelsedagspengar de fått av mormor räknas som inkomst, likaså den skruttiga bilen du använder för att ta dig till anställningsintervjuer (om du ens får behålla den). Vardagen som bidragstagare är en ständig jakt på intyg, och den personliga integriteten är begränsad till ett minimum. Med andra ord är livet som bidragstagare inte särskilt kul. Det är en stressfylld tillvaro fylld med oro och otrygghet.

Bostadsbidrag är egentligen inget bidrag utan ett lån du kommer bli tvungen att betala tillbaka om du tjänat pengar under samma år du erhållit bidraget. Det beror naturligtvis på i vilken utsträckning du tjänat pengar, men principen är densamma. Stöd från försäkringskassan kräver i regel intyg från läkare för att du ens ska kunna bli beviljad ersättning. Det är i övrigt inte ens säkert att du är garanterad inkomsttrygghet även med ett sådant intyg. Jag förutsätter att en så högt uppsatt politiker som Bali känner till hur dessa regelverk är beskaffade samt tillämpningen av dessa, även om det inte framgår i hans uttalanden.

I mitt arbete möter jag människor vars föräldrar inte alltid har råd att ge sina barn mat månaden ut, eller möjlighet att köpa nya kläder eller låta barnen utöva något fritidsintresse som kostar pengar. Människor vill generellt sett inte leva på bidrag. Det finns ett kraftigt stigma kring bidragstagare och social utsatthet är ofta en konsekvens av detta. Den där sköna ”ledigheten” människor ibland ser bidragstagare i är egentligen en mörk spiral där dagarna vävs samman av hopplöshet och oro. Det är att ständigt ha känslan av att vara en börda för samhället, att ständigt leva med samhällets granskande och dömande blickar.

Om Bali var genuint bekymrad för bidragstagares möjligheter till avlönade arbeten hade han troligtvis haft en annan infallsvinkel än den han valde. Jag väntar fortfarande på en rapport som visar att smutskastning och nedtryckning är en framgångsrik motiverande åtgärd. Jag misstänker att den kommer att utebli.

Bali gör det Bali gör bäst. Han ser ett problem, pekar på det och låter arbetarklassen hata på de få människor de har under sig. Att ställa människor mot varandra är inget nytt fenomen, ändå verkar vi ofta oförmögna att lägga märke till när det sker. Med risk för att låta konspiratorisk så behöver jag ändå påpeka att det inte är särskilt konstruktivt att följa handen som pekar åt det håll som leder från honom själv. Samtidigt som vi är upptagna med att granska och misstänkliggöra varandra räknar överklassen pengarna de tjänar medan vi tittar åt andra hållet.

Linn Larsdotter
linn.larsdotter@aktuelltfokus.se

5 kommentarer

5 Comments

  1. Gunnar Thorell

    2016-07-09 den 21:19

    Jag jobbade i trettio år med socialt arbete.
    Dessa alarmerande artiklar, (tal, inlägg) om orättmätiga bidrag och \”fuskare\” dök upp flera gånger i olika medier.
    De hade närmast en sorts rituell utformning, byggande på överdrifter, osannolika exempel, hörsägner..

    Ibland gjordes större vetenskapliga undersökningar om fusk och överitnyttjande – och resultaten var alltid entydiga:

    fusk och överitnyttjande är OVANLIGT. Det är småpengar som slösas bort den vägen.

    Man tycker då att stämningen borde lugna ner sig, och att journalister etc kanske borde rikta blickarna åt mer betydande korruption och slöseri.
    Men så sker inte.

    År efter år, månad efter månad harvas det med upprörda inlägg, baserade på anekdoter, osannolika exempel, hörsägner.

    Efter hand inser man att det handlar om ren propaganda mot den klass som har en svag position, serverad av de med stark position – som kontrollerar media.

    Korruption, ovarsamhet, slöseri i toppen av samhället omnämns ofta ytligt. Följs sällan upp.

    Mona Sahlins Toblerone fick undantagsvis OMFATTANDE täckning.

    Nuon-affären, som omfattade 15 miljarder i \”bortslarvade\” skattemedel fick däremot ganska snart en hedersam \”begravning\”.

    Framför allt ser man en påfallande \”glömska\” när det gäller korruption och orättmätiga förmåner i toppen. När nyheten serverats, händer inget mer. Inga journalister försöker beräkna hur mycket alltsammans kostar skattebetalarna. Det blir aldrig några följetonger, trots ganska häpnadsväckande interiörer.

    Däremot ser vi att anklagelserna för \”bidragsfusk\” och övernyttjande av Soc är ett inslag som aldrig mattas av, oavsett hur många undersökningar som visar på motsatsen.
    Det har förmodligen blivit ett sätt för vissa politiker o journalister att \”kvalificera sig\” (för VAD kanske helst inte ska nämnas! ?).

  2. Gunnar Thorell

    2016-07-09 den 13:32

    Kloka ord! Jag kan intyga sanningen i vad Linn säger. Har haft samma typ av jobb.
    Tröttsamt med denna evigt lögnaktiga agitation från högern.

  3. Erika

    2016-07-05 den 11:24

    Linn! <3 Du sätter precis ord på den vardag som jag, och andra jag känner, som får bidrag lever. Jag tycker inte du låter konspiratorisk, bidragskarusellen är liksom konstruerad utifrån misstänkliggörandet av dom som behöver hjälp, det är därför vi, paradoxalt nog, bara för stöd tillsammans med oro och osäkerhet, det vi i regel söker stöd för att minska.

  4. Sockärring Malmö

    2016-07-05 den 07:53

    Som socionom håller jag med dig i krönikan i det avseendet att Hanif målar upp ett orealistiskt scenario för chockvärdet. Det finns dock vissa problem med själva fundamentet för ekonomiskt bistånd som ingen tycks vilja prata om.

    Systemet premierar oärlighet. Klienten som pliktskyldigt rapporterar sina inkomster förlorar på det, det existerar mig veterligen ingen sanktion för de som på oärlig grund drygar ut sin inkomst. Detta medför att mängder av tid går åt att granska rena papperkonstruktioner och lägga otaliga timmar i förvaltingsrätten. Timmar som kunde ha använts till socialtarbete. Jag har full förståelse för at det sticker i många människors ögon när de får veta att deras vänner och bekanta olovligen lurar till sig pengar från det allmänna. Jag har bara nu innan semestern varit med om att chefen krävt att jag ska avslå en ansökan från en arbetslös ung medborgare som nyligen flyttat till kommunen för att hon var dum nog att vara ärlig. Samtidigt förväntas jag månad efter månad, år efter år betala ut stora summor till en uppenbar papperskonstruktion eftersom de var så snillade att de lyckades lura systemet och dessutom har ett visst våldskapital.

    Det finns ingen motsättning mellan ett generöst skyddsnät och samtidigt möjligheter att sanktionera fusk. Som en mycket klok man sa Kräv din rätt men gör din plikt.

  5. 9inches

    2016-07-04 den 23:47

    Har riksmongot Bali varit i farten igen?

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upp