INRIKES Den 21 oktober 2026 gav riksdagen regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden för beräkningskraft i Europas AI-satsning. Sveriges deltagande innebär upp till 50 miljoner euro under fem år, med möjlighet till ytterligare frivilliga åtaganden.

Beslutet gäller en ändring av statens budget för 2026. Regeringen kan ingå avtalen för statens räkning eller överlåta uppgiften till en myndighet som den utser. Befogenheten är knuten till Euro HPC JU:s pågående upphandling av så kallade AI-gigafabriker.

Finansutskottets betänkande 2026/27:FiU12 är daterat den 20 oktober 2026. Kammaren godkände förslaget dagen därpå genom acklamation. Beslutet meddelades regeringen och Finansdepartementet i en riksdagsskrivelse daterad den 21 oktober. Det som riksdagen har godkänt är ett bemyndigande att göra ekonomiska åtaganden genom avtal.

Finansieringen kräver ändrade prioriteringar

Pengarna ska enligt finansutskottet tas från tidigare beräknade anslag genom att användningen av dem prioriteras om. Utskottets bedömning är att åtagandet kan rymmas inom de förvaltningsanslag som redan finns eller har beräknats.

Det förutsätter samtidigt att pengar inom dessa anslag används med andra prioriteringar än dem som låg till grund för budgetpropositionen för 2026. Finansutskottet anger att de avtal som behövs ska kunna ingås inom ramen för beräknade anslag och bemyndiganden.

Det gemensamma upphandlingsavtalet medför ekonomiska förpliktelser för staten och kräver därför riksdagens godkännande i berörda delar, enligt betänkandet. Möjligheten till frivilliga åtaganden finns vid sidan av det beskrivna svenska bidraget på upp till totalt 50 miljoner euro.

Medfinansiering ger framtida datorkapacitet

Euro HPC JU är det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem. Det europeiska initiativet ska göra det möjligt att etablera AI-gigafabriker: stora anläggningar där avancerade AI-system kan utvecklas, tränas och användas i drift.

Deltagande medlemsländer förbinder sig i förväg att bidra till finansieringen av upphandlingarna. Motprestationen är tillgång till framtida beräkningskraft från anläggningarna. Beräkningskraft avser här kapacitet att bearbeta och utföra beräkningar på stora datamängder.

För Sveriges del är det uttalade syftet att snabbt kunna delta i den europeiska infrastruktursatsningen. Kapaciteten ska enligt beslutets syftesbeskrivning säkras för forskning, innovation, näringsliv och offentlig sektor. Dessa verksamheter pekas därmed ut som målgrupper för den framtida tillgången.

Finansutskottet tog initiativet

Förslaget kom inte till riksdagen genom en proposition eller en riksdagsmotion. Det väcktes i stället i finansutskottet, genom ett utskottsinitiativ. Företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna lade fram det ursprungliga förslaget, som utskottet sedan ställde sig bakom.

Som bakgrund till beslutet redovisar betänkandet att civilminister Erik Slottner (KD), tillsammans med medarbetare från Finansdepartementet, informerade utskottet den 12 oktober 2026. Beredningstiden var kort, och finansutskottet uppger att andra utskott därför inte fick möjlighet att lämna synpunkter.

Även behandlingen i kammaren skedde med kort framförhållning. Riksdagen godkände att ärendet fick avgöras trots att betänkandet hade funnits tillgängligt mindre än två vardagar före behandlingen.

Ida Drougge (M) förklarade i debatten den 21 oktober att tidsfristerna för upphandlingen gjorde ett beslut nödvändigt före den ordinarie budgetprocessen. Enligt henne handlar samarbetet om gemensam upphandling med EU-kommissionen och framför allt Finland.

Stöd för deltagandet men kritik mot förberedelserna

Socialdemokraternas Eva Lindh sade i samma debatt att partiet stödde ökade svenska åtaganden för avancerad beräkningskraft. Hon lyfte forskning, företag och offentlig sektor som skäl för stödet.

Samtidigt kritiserade Lindh regeringens beredning. Hennes bedömning var att regeringen inte hade gjort det förberedelsearbete som behövdes för ett väl underbyggt beslut. Hon ansåg att riksdagen därför fick ta ansvar för att möjliggöra Sveriges deltagande.

Lindh argumenterade också för att europeiskt samarbete kan minska beroendet av andra delar av världen. Enligt henne måste nyttan av teknikutvecklingen komma hela samhället till del och inte stanna hos enskilda företag.

Drougge betonade i sitt anförande offentlig sektors hantering av känslig information och personuppgifter. Hennes bedömning var att svensk och europeisk beräkningskraft behövs för att myndigheter ska kunna använda tekniken och upprätthålla säkerheten.

Hon framhöll dessutom att användningen sträcker sig utanför AI. Som exempel på befintliga tillämpningar nämnde hon vädersimuleringar, beräkningar av satelliters rörelser och datorbaserade tester av hur läkemedelsmolekyler reagerar med varandra före försök på människor.