INRIKES Konstitutionsutskottet föreslog den 22 oktober 2026 att riksdagen slutligt antar skärpta krav för grundlagsändringar och ett starkare skydd för domstolarnas oberoende. Sverigedemokraterna vill avslå hela förslaget. Riksdagens beslut är planerat till den 4 november.

Förslaget behandlas i KU:s betänkande 2026/27:KU4 under riksmötet 2026/27. Det omfattar ändringar i både regeringsformen och riksdagsordningen. Utskottet anger att syftet är att stärka det institutionella skyddet för Sverige som demokratisk rättsstat.

Högre krav vid båda omröstningarna

Redan enligt dagens regler krävs två likalydande riksdagsbeslut för att ändra en grundlag. Mellan besluten måste ett riksdagsval hållas. Det andra beslutet får fattas först sedan den nyvalda riksdagen har samlats. Vid den första omröstningen antas förslaget som vilande, vid den andra antas det slutligt.

Förslaget som KU nu tillstyrker lägger till särskilda krav på hur många ledamöter som måste rösta ja. Vid det första beslutet ska minst hälften av riksdagens ledamöter stödja förslaget. Vid det andra ska det krävas minst två tredjedelar av ledamöterna. Kraven avser alltså andelar av riksdagens samtliga ledamöter, inte enbart av dem som deltar i omröstningen.

Samma majoritetskrav ska tillämpas när riksdagsordningens huvudbestämmelser ändras genom den ordning som gäller för grundlagsändringar. Enligt dagens regler kan sådana bestämmelser också ändras genom ett enda beslut, om minst tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälften av samtliga ledamöter säger ja.

Förslaget innehåller även en tidsgräns: beslutet att anta en grundlagsändring som vilande ska som huvudregel fattas senast fyra månader före valdagen. Dessutom ska grundlagsförslag om grundläggande fri- och rättigheter omfattas av Lagrådets granskning.

Domare ska få majoritet i styrelsen

Den andra huvuddelen gäller domstolarnas och domarnas ställning. I regeringsformens bestämmelser om statsskickets grunder ska det tydliggöras att rättskipningen utövas av oberoende domstolar.

Ändringarna omfattar också ledningen av den centrala domstolsadministrationen. Myndigheten som ansvarar för domstolarnas administration ska ledas av en styrelse där en majoritet av ledamöterna är domare. Enligt KU syftar ändringarna till att minska risken för politisk styrning av administrationen.

Myndigheter som lyder under regeringen ska inte längre kunna utöva tillsyn över domstolarnas rättskipande verksamhet. Den föreslagna begränsningen gäller därmed den verksamhet där domstolarna dömer.

Vidare ska bestämmelser om antalet justitieråd i de högsta domstolarna föras in i regeringsformen. För ordinarie domare föreslås också ändrade regler om skyldigheten att avgå på grund av ålder.

SD stöder övriga delar men vill avslå helheten

Sverigedemokraternas reservation gäller kraven för att ändra grundlagarna. Den har lämnats av Oscar Sjöstedt, Ludvig Aspling och Martin Westmont.

De anser att dagens ordning med två beslut och ett mellanliggande val redan ger grundlagarna ett starkt skydd och utrymme för eftertanke och debatt. I reservationen välkomnar de åtgärder för långsiktig konstitutionell stabilitet och öppnar för starkare skydd för vissa fundamentala delar. Däremot motsätter de sig ett generellt krav på två tredjedelars majoritet vid det andra beslutet.

Enligt reservanterna riskerar ett sådant krav att göra det möjligt för en förhållandevis liten minoritet att blockera nödvändiga, brådskande eller tekniska grundlagsändringar som har stöd av en majoritet i kammaren.

SD-ledamöterna skriver samtidigt att de står bakom förslagets övriga delar. Men eftersom det vilande förslaget bara kan antas eller förkastas i sin helhet vill de att riksdagen avslår hela paketet.

Första beslutet fattades 2025

Bakgrunden är regeringens proposition från riksmötet 2024/25. Efter KU:s första behandling antog riksdagen förslaget som vilande den 1 oktober 2025. Det framgår av det tidigare betänkandet 2025/26:KU2. Därefter har ett riksdagsval hållits.

KU:s ställningstagande den 22 oktober 2026 är alltså utskottets rekommendation inför den slutliga prövningen, inte riksdagens slutliga beslut. Genom det nya betänkandet anmäler utskottet det vilande förslaget till kammaren.

Enligt ärendets tidsplan ska betänkandet bordläggas den 3 november. Debatt och beslut är planerade till onsdagen den 4 november 2026. Riksdagen ska då ta ställning till om det vilande förslaget ska antas slutligt eller förkastas.

Om förslaget antas är den föreslagna dagen för lagändringarnas ikraftträdande den 1 april 2027.