Kajsa Ekis Ekman har rätt – Ja till nordisk union

KRÖNIKA I sin senaste Metrokolumn skriver Kajsa Ekis Ekman återigen att Sverige bör lämna EU, men den här gången föreslår hon även att Sverige bör bilda en nordisk union med sina grannländer – ett fullkomligt lysande förslag enligt min mening.

Ekman pekar bland annat på vikten av ökad självständighet gentemot stormakterna. Med ett gemensamt nordiskt försvar hade norden inte bara kunnat hålla ryssen stången – vi hade även gjort oss oberoende av ett alltmer bräckligt och aggressivt Nato och EU.
Det viktigaste är hennes framtidsvision:

”Med en gemensam konstitution kan vi bli en inspiration för resten av världen. Bostad och arbete ska bli en rättighet, precis som tanken var med våra länders grundlagar. Vi ska bli en stolt fristad för hotade och förföljda människor och en röst för fred och demokrati i världen – emot stormakternas krigshets.”

Det är här en nordisk union kan bli en avgörande faktor, nyckeln till omstart. Men även om det känns fullt logiskt med en nordisk union påpekar Ekis Ekman eventuella nackdelar, som att en union kan gynna de starkaste länderna samt risken för nordisk chauvinism.

Med tanke på geografin och historisk hänsyn vill jag påstå att det bästa sättet att skydda sig mot enskilda staters eventuella berikande på sina grannars bekostnad är genom att stärka de regionala självstyrena. Det spelar nämligen ingen roll om du är från Själland, Skåne, Ådalen, Finnmark eller Savolax: lokalbefolkningen kommer alltid ha mer kännedom om de lokala behoven och förmågorna. Men givetvis räcker inte det. Det kommer även krävas breddad demokrati inom samtliga nivåer i samhället- inte minst inom ekonomin.

Därmed inte sagt att man nödvändigtvis måste montera ner de befintliga nordiska staterna, nej snarare tvärtom. Genom att uppmuntra till och genomföra decentralisering av makten från parlamenten till regionerna kan staterna frigöras från onödig och kostnadskrävande byråkrati och koncentrera sig på att göra sitt jobb. De enda områden där staten egentligen måste vara stark är frågan om skola, vård och omsorg. Här är det en självklarhet att staten ska ha det övergripande ansvaret för att se till att dessa samhällsfunktioner fungerar. Det ska inte behöva bli som i Ådalen där landstinget centraliserar bort sjukvården, eller som i Skåne där människor dog i onödan på grund av implementerad personalbrist.

En nordisk union där vi gemensamt arbetar för mer självständighet, hållbarhet och jämlikhet är en framtidsmodell som hade kunnat gynna hela norden. Med grannsamverkan som grundsten i en nordisk union hade nationerna kunnat lära mycket av varandra. Som exempel vore det inte negativt om en nordisk union utvecklade en mer fungerande och seriös satsning på medborgarlön med lärdomar från den finska modellen som grund. Samtidigt kan vi lära oss mycket av Island när det gäller att hantera korruption.

Som det ser ut nu är samtliga nordiska länder drabbade av ungefär samma problem. Korruption, kapitalism, nyliberala system, terrorhot, klimathot och växande aggression från både Ryssland och Nato. Det är dags att skapa en tredje väg som tar oss ur den här soppan. En nordisk union hade mycket väl kunnat bli den vägen.

Kajsa Ekis Ekmans kolumn hittar du här.

Kim Fredriksson
kim.fredriksson@aktuelltfokus.se