När AIK-klackens sång ”låt han dö” tystnade så finns samma hat och likgiltigheten kvar på gatan

Publicerad den

Skriven av

Lindström Erik

Lästid: 3 minuter

KRÖNIKA | I söndags skanderade AIK-klacken ”låt han dö, låt han dö” när en spelare i Hammarby låg livlös på ...


KRÖNIKA | I söndags skanderade AIK-klacken ”låt han dö, låt han dö” när en spelare i Hammarby låg livlös på konstgräset efter en otäck smäll. Hammarbyspelaren fick lämna planen i ambulans men mår efter omständigheterna bra. Många har rasat efter derbyt mot ramsan som sjöngs från AIK-klacken. Men varje dag så finns det människor som möts av samma ord när de sitter utanför våra butiker med en pappersmugg i handen och ber om några kronor.

Då rycker alla de som rasade mot AIK-klackens ordval på axlarna. Att tiggande EU-migranter hotas, får höra att de ska dö och inte är värda skiten under skorna på den som skriker är helt plötsligt okej. Men är en fotbollsspelare liv värt mer än en annans människa? Jag är själv bajare och jag blev galen när jag hörde vad AIK-klacken sjöng och önskade livet ur en matchhjälte. Men med någon dags perspektiv har man släppt det och satt saker i ett ännu större perspektiv.

Efter jobbet i måndagen åkte jag förbi Coop och skulle handla några småsaker på vägen hem. Utanför sitter en kvinna i 20-års åldern. Hon har svart hår, är smal och ser ut att frysa med pappersmuggen i handen. På väg in i mataffären står en man i 40-års åldern i vägen i dörren. I min väntan att han skulle flytta på sig får jag höra hur den unga kvinnan, tiggande EU-migrant få samma ord kastat i ansiktet som AIK-klacken sjöng i derbyt. Den unga kvinnan såg först frågande ut och sedan ledsen. Orden sjönk nog in och hon började förstå efter en kort stund innebörden. Jag vart galen, jag kokade och slet tag i den 40-åriga mannen.

Vad i helvete är du står och säger skrek jag. För honom var det ett helt naturligt. Han pratade om de där som avskum, kriminella och parasiter. Han drog upp sina fördomar som en katt hostar upp hårbollar. Intränade fraser om de där tiggarna. Men jag tittade bara på honom, skakade bara på huvudet och sa att jag hoppas att du imorgon blir hemlös, ditt bankkonto spärras och du får sparken. Så kommer du inom några dagar sitta brevid den unga kvinnan och be om pengar. Det kommer snart fram att mannen är arbetslös och frustrerad över livet. Jag har full förstålse för det. Men att ta steget att trakassera och hota någon som är ännu mer fattig är ett steg för långt över gränsen i min värld.

Vi måste hjälpa de svaga i samhället, inte sparka på dem. Det handlar om att behålla en värdigheten, solidariteten och värmen i ett samhälle som slit sönder. Riskkapitalister plundrar välfärden, antalet fattiga ökar i vårt samhälle och vi ser en välfärd som monteras ner. Att spotta på en tiggande kvinna löser knappast den urspårade samhällsutvecklingen. Att sparka neråt och inte uppåt har aldrig varit en lösning. Att alltid sparka neråt är en problemlösning som högern cementerat in i politiken. Men det sliter bara vårt samhälle ännu mera sönder.

Det är dags att rikta vår ilska och frustration mot de som är skyldiga till att vi tvingas leva i ett samhälle som detta. Att fattiga sitter på gatan och tigger, fattigpensionärer inte får mat på bordet och att människor skriker sjuka saker till människor som sitter med en pappersmugg i handen utanför mataffären. AIK-klackens agerande är färgad av liberalernas klassamhälle och samhällsutveckling. Den 40-åriga mannens argument och agerande lika så. Där respekten för den svage, den utsatte och den utslagne är som bortblåst. Välkommen till liberalernas samhällsbygge. Nu måste rasera det bygget från grunden.

Rickard Karlsson
redaktionen@aktuelltfokus.se

Dela artikeln på sociala medier

Lindström Erik
Om skribenten:
Lindström Erik
Erik Lindström är en ekonomisk skribent med bred erfarenhet inom finans, marknadsanalys och affärsstrategi. Han har arbetat för flera ledande affärspublikationer och är känd för sin förmåga att förklara komplexa ekonomiska frågor på ett lättförståeligt sätt. Lindström har en magisterexamen i ekonomi från Stockholms universitet.

Lämna en kommentar