Kontakta oss

EKONOMI

Riksbanken vill ha e-krona

Publicerat

den

EKONOMI Bitcoin och andra kryptovalutor har under de senaste åren blivit allt vanligare och faktum är att det nu till och med går att betala med kryptovalutor, framför allt på nätet. Trenden med kryptovalutor är även något som den svenska Riksbanken uppmärksammat. Nu vill nämligen Riksbanken introducera e-kronan som i så fall skulle bli den första nationella kryptovalutan i världen.

E-krona redan om två år?

Redan i dag görs över 80 procent av alla köp i butiker och affärer utan kontanter och fortsätter utveckling i den riktningen kan Sverige bli det första kontantlösa samhället i världen. Enligt en studie som gjordes förra året kan Sverige bli helt och hållet kontantlös så tidigt som år 2023.

Nu försöker alltså Riksbanken att hänga med i utvecklingen med sina planer på att införa en nationell svensk kryptovaluta. Exakt hur e-kronan skulle utformas är ännu oklart, men i praktiken skulle den fungera som kontanta kronor där själva värdet skulle finnas i antingen en app eller på ett kort och inte i någon central databas.

E-kronan ska kunna användas av såväl allmänheten som företag och finansiella institutioner och ska främst vara avsedd för mindre betalningar mellan konsumenter, företag och myndigheter. Dock framhåller Riksbanken själva att e-kronan måste utformas på rätt sätt, så att de kommersiella bankernas affärsmodell inte utarmas.

Source: Pixabay (CC0)

Många kryptovalutor

Skulle e-kronan bli verklighet skulle den sälla sig till de många kryptovalutor som redan finns. I april beräknades det finnas över 1 500 olika kryptovalutor. Exakt vad en kryptovaluta är en ganska invecklad historia, men i stora drag bygger en kryptovaluta på den så kallade blockchain-tekniken. Denna syftar till att möjliggöra för transaktioner direkt mellan två parter utan inblandning från någon tredje part, som en bank eller liknande.

Den största och allra mest kända kryptovalutan är förstås bitcoin, men det finns även en hel del andra uppstickare som också vinner mark. En av dessa är Cardano coin, eller ADA som den också kallas. Cardano lanserades så sent som i september 2017 och är främst avsedd för olika applikationer som exempelvis så kallade smarta kontrakt och DApps, centraliserade appar.

Bakom Cardano står Input Output Hong Kong och Charles Hoskinson som också står bakom andra kryptovalutor som till exempel Etherum. Precis som många andra kryptovalutor steg Cardano kraftigt i värde under november och december 2017 och hade som mest ett samlat värde på 30 miljarder dollar.

Source: Pixabay (CC0)

Fastighetsaffärer med blockchain-teknik

Även om e-kronan fortfarande bara ligger på ritbordet har redan svenska myndigheter börjat använda sig av blockchain-tekniken. Nyligen visade nämligen Lantmäteriet hur ett fastighetsköp går till med hjälp av blockchain-teknik.

Objektet för köpet var en fastighet på Gotland där alla transaktioner från köpare till säljare via banker och mäklare gjordes med hjälp av blockchain-teknik. Sedan två år tillbaka har Lantmäteriet arbetat med ett innivationsprojekt för att se om blockchain-tekniken kan användas vid fastighetsköp och i och med ovanstående köp uppnåddes första delmålet.

Enligt Mats Snäll, projektledare och digitaliseringschef på Lantmäteriet finns flera fördelar med att använda sig av blockchain-tekniken vid här typen av köp. Förutom ökad säkerhet och transparens kan även administrationen minskas, vilket i sin tur skulle kunna spara åtskilliga miljarder kronor per år.

Teddy Lovén
redaktionen@aktuelltfokus.se