iFOKUS

Rohingya folket – världens mest förtryckta minoritet

iFOKUS| Rohingya folkets ursprung är oklart men det är en minoritet som främst lever i staten Rakhine i Burma. De finns även i grannlandet Bangladesh i mindre mängder. På grund av förtrycket som minoriteten har utsatts för så har många flytt och det beräknas att över hälften av Rohingya folket har flytt till havs till grannländerna.

Staten Rakhine ligger vid längs Burmas nordvästra kust. Rohingya folket är en muslimsk minoritet medan Burma är ett land som var en brittisk koloni fram till 1948. Efter några år med demokrati efter självständigheten så blev Burma en militärdiktatur mellan 1962 och 2011. Idag är det fortfarande militären som bestämmer men sedan 2011 har militären infört demokratiska val som enligt många enbart är en tom fasad utåt. Majoriteten av partierna styrs av olika militärer som tidigare varit med och styrt landet.

Militärdiktaturen som styr landet har haft ett mål på att bygga upp en stark stat präglad av nationalism och Theravada Buddism. Militärdiktaturen har bytt landets namn till Myanmar men många motståndare och minoriteter vägrar erkänna namnbytet därav används även Burma i vissa sammanhang. Med militärdiktaturens införande så betydde det att alla avvikande fenomen behövdes rensas ut. Politiska meningsmotståndare fängslades och den muslimska majoriteten blev förtryckt.

När staterna i området började bli självständiga efter det brittiska kolonialstyret strävade Rohingya minoriteten efter att bli en del av Östpakistan som är nuvarande Bangladesh. De misslyckades med att bli en del av Östpakistan och började kämpa för en egen stat men även där förlorade de kampen för att bli en del av Burma.

I Burma får rohingya inte medborgarskap
Sedan Burma tagit kontroll har förtrycket mot minoriteterna ökat och många har flytt till främst till Bangladesh. 1982 förvärrades situationen då Burmas militärjunta bestämde att rohingyas inte kan få ett burmesiskt medborgarskap. 2005 bestämde FN:s flyktingkommissariat(UNHCR) att Rohingya folket skulle deporteras tillbaka från Bangladesh till Burma.

Med deportationerna och en ökad befolkning ledde det till ökade konflikter mellan burmeser och rohingyas då burmeserna fruktade att rohingyas folket skulle sprida sig och bli en majoritet i närområdena. Konflikterna var som värst 2012 i Rakhine kravallerna mellan rohingyas och burmeser i Rakhine. En av de ledande gestalterna under denna perioden var buddistmunken Ashin Wirathu som hetsade mot rohingyas. Wirathu tog främst inspiration från de nyfascistiska rörelserna i Europa som enligt honom också kämpade mot ett muslimskt hot.

I takt med att rohingyas deporteras från Bangladesh så började de leta efter nya områden att fly till. Delstaten Rakhine ligger längs kusten så många valde båtvägen för att ta sig över till Malaysia och Indonesien två andra muslimska länder i regionen. Vägen dit är lång samtidigt som större delen av resan passerar de den thailändska kusten.

thai1

Thailands militär

Thailand sparkar ut flyktingarna
Kvalitén på båtarna som rohingyas använder är av låg kvalité och situationen kan jämföras med flyktingströmmarna i medelhavet. Många avlider på färden. På färden är det nästan oundvikligt att inte stanna i Thailand då mat och förnödenheter tar slut på de överfyllda båtarna. Det är något den thailändska militären och gränspolisen utnyttjat.
Thailand får mycket kritik från olika håll. På officiellt håll är det sagt att Thailand ska enbart låta rohingyas få stiga iland om de har slut på förnödenheter. Det är enbart få fall där detta sker. I många fall vittnar flyktingarna om att militären bestiger båtarna och torterar passagerarna för att skrämma iväg dem från den thailändska kusten.

I många av de fallen som rohingya får stiga iland är det på grund av mutor som sker. Efter att det blivit omöjligt att dölja korruptionen som uppstått har den thailändska militärdiktaturen valt att efterlysa ett 60-tal poliser och militärer som blivit utpekade att ta emot mutor. Samtidigt fortsätter Thailands diktator Prayuth Chan-Ocha med att påpeka att det inte är Thailands problem utan Burmas samt att Thailand inte ska ta emot flytktingar. En skandal som dykte upp 2013 var att många poliser sålde vidare flyktingar till traffickingligor. I tempoära flyktingläger som satts upp plockade ligorna upp flyktingarna för att använda de som slavar. Även i dessa läger sker det mord och i den Thailändska delstaten Ranong hittades det en massgrav med 30 kroppar. För att köpa sig fria från ligorna krävdes de på att betala summor på uppemot 12 000 kr.

Avslöjandet av skandalen gjordes av två västerländska journalister. I Thailand valde få tidningar att publicera skandalen men två engelskbaserade tidningar valde att publicera utklipp ur reportaget vilket ledde till att de blev åtalade och fick fly landet. Militärjuntan accepterade inte avslöjandet utan kallade det för smutskastning.

Ingen lösning är på väg
Även om många rohingya slutligen hamnar i Malaysia eller Indonesien är det inte säkert de får stanna där. Länderna har hårda invandringslagar och samtidigt har rohingya inte pass eller officiella handlingar då den burmesiska staten vägrar tillhandahålla dessa.

Många av de involverade länderna ska genom ASEAN(sydost asiens motsvarighet till EU) försöka förhandla fram en lösning för rohingya folket men samtidigt är det bara Burma som vägrar närvara vid dessa möten. Att Burma vägrar medverka tyder på att rohingyas situation kommer inte förändras inom den närmsta framtiden.

Niklas Andersson
redaktionen@aktuelltfokus.se

1 kommentar

1 kommentar

  1. kalle

    2015-05-19 den 21:11

    Nackdelen är ju att vi är helt eurocentriska härborta. Det snackas mycket om medelhavet men samtidigt pågår en likadan katastrof som är ännu värre och mer korrumperad borta i Asien. EU är ändå rätt så humant om man ska jämföra med fascistdiktaturerna som styr i Sydostasien.

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Lär sig hur dina kommentardata behandlas.

Upp