Alex Bengtsson: Höstbudgeten bäddar för högerextremism

DEBATT En höstbudget är presenterad. Satsningar på sänkt skatt för pensionärer, höjda barnbidrag, mer pengar till ensamstående föräldrar, en satsning på förlossningsvården, klimatinvesteringar. Det är resultat av ett idogt arbete av folkrörelser, gräsrötter, BB-ockupanter, miljöaktivister och föräldravrål. Demonstrationer och debattartiklar, folkbildning och inte minst organisering. Det är många, som med all rätta, har anledning att sträcka på sig lite extra idag.

Men samtidigt är det någonting som skaver – och det rejält dessutom. När framförallt socialdemokratiska ledarskribenter och andra supportrar till det största regeringspartiet konstaterar att den rödgröna regeringen nu driver socialdemokratisk politik samtidigt som vänsterpartister bedyrar att dessa satsningar inte hade kommit till om inte Vänsterpartiet suttit vid förhandlingsbordet är flera grupper helt utelämnade och uppenbarligen inte välkomna i den rödgröna regeringens samhällsbygge. Den exkluderingen kan bli riktigt kostsam, på kort och på lång sikt.

Höstens protester där ensamkommande flyktingbarn och ungdomar fyllt gator och torg med kravet att inte skickas tillbaka till krigets, terrorn och vansinnets Afghanistan har inte gett mer frukt än att Miljöpartiet indirekt medger att de har agerat fel i den migrationspolitiska uppgörelsen och att Vänsterpartiet står för den politik på området som de har gjort hela tiden.

De ensamkommande är en lurad samhällsgrupp. Dessa närmare 35 000 ungdomar som kom till Sverige för ungefär två år sedan kom till ett land som först behandlade dem med en lag och för att sedan i ett tvärkast behandlas av en annan. Tusentals ungdomar har fortfarande inte fått sin första intervju hos Migrationsverket, samtidigt som de rotat sig i lokalsamhället – genom att gå i skola, lära sig språket och få ett socialt sammanhang. När ungdomar under den extremt långa väntetiden fyller 18 år förändras livssituationen drastiskt och de rycks upp ur sina sammanhang, flyttas från orterna de bott i och hamnar på asylboenden långt ifrån den skola och de sociala sammanhang som blivit deras. Samtidigt har Migrationsverket ägnat sig åt åldersuppskrivningar som expertis ifrågasatt å det grövsta. Åldersuppskrivningar gjorda med utdaterade metoder gäller fortfarande.

Det som växer fram är ett samhälle med allt mer desperata ungdomar som får förlita sig på människors så kallade goda vilja. Eftersom avslagen lär fortsätta väntar också ett lavinartat växande papperslöst samhälle med psykisk ohälsa som inte behandlas och kriminalitet av alla de slag. Att Sveriges kommuner tidigare i år lovades pengar för att de ensamkommande som fyller arton år under asylprocessen ska kunna stanna i berörd kommun och på så vis gå kvar i skolan räcker inte. Så länge utvisningsbeskeden står som spön i backen växer det papperslösa samhället. I detta ligger regeringens fatala misstag.

Ett växande papperslöst samhälle med allt vad det innebär kommer medföra enorma påfrestningar på samhällsapparaten. Frågan är vad den socialdemokratiska partieliten egentligen tänker när man å ena sidan skjuter till resurser för några av samhällets mest utsatta grupper men å andra sidan tror sig kunna bekämpa andra utsatta grupper med polisinsatser och förbud. Förstår de inte vilka krafter de sätter igång och berättigar? Det är inte en slump att nazister i detta nu utmanar demokratins spelregler och att extremhögerns parlamentariska gren, Sverigedemokraterna, flyttar fram positionerna och riktar udden mot de papperslösa, asylsökande och fattiga EU-migranter. Är detta något som Miljöpartiet och Vänsterpartiet kan stå bakom?

Resurserna finns till en amnesti för landets ensamkommande och alla de människor som redan är papperslösa. Denna växande grupp kommer inte minska, hur hård repressionen än blir. Men i sådana fall skulle regeringen på allvar behöva utmana de rikaste grupperna i samhället och deras privilegier i form av skattelättnader och RUT och ROT-bidrag.

Men i detta nu väljer regeringen att slå fast att konflikten i samhället står mellan de som har lite och de som inte har någonting alls. Bara fascister och riktigt dunkla krafter vinner på ett sådant samhälle. Och de allra rikaste i sina gated communities, förstås.

Alex Bengtsson
redaktionen@aktuelltfokus.se