SEXUELLT VÅLD| I juli rapporterade Sveriges Radio P3 om problem med sexuella trakasserier på en festival i Stockholm. Ingen annan media, högerblogg eller annan åsiktsperson plockade upp nyheten. Ingen politiker ville ta krafttag. Sexuella trakasserier på festivaler var något normalt, och ofredanden samt tafsande var inget samhället brydde sig om särskilt mycket. Eller jo, samhället i form av de som faktiskt utsätts brydde sig, och organisationer som jobbar med frågorna. Men i övrigt tyst.
Efter rapporterna om övergrepp i Köln har det dock blivit en stor fråga, Dagens Nyheter ”avslöjade” att de inte brytt sig om rapporterna från We Are Sthlm och polisen anklagades för att inte ta det på allvar. Vilket de ju aldrig gjort. En bråkdel av de 9 640 brott om sexuellt ofredande som anmäldes 2014 klaras upp, och polisen har knappast brytt sig om brott som inte anmälts.
Kort sagt: ingen brydde sig innan de kunde koppla det till en kampanj mot invandrare (det vill säga folk som nyligen flyttat hit).
Men är det inte bra att det uppmärksammas nu? Om fler anmäler betyder det att fler inser att det är något fel som har begåtts. Men kommer tidningarnas kampanjer mot sexualbrott bland ensamkommande leda till att fler anmäler tafsande på krogen eller på jobbet? Väldigt tveksamt. Kampanjjournalistiken leder snarare till att etnicitet ses som en del av brottet, och att en stor del av sexualbrotten hamnar under radarn eftersom det inte känns lite ”politiskt spännande” och inte ger lika många klick.
Bland politikerna finns det förstås också en massa folk som vill slå mynt av historien. Kristdemokraterna jobbar för utvisning vid mindre grova sexualbrott, vilket självklart inte kommer göra någon skillnad för offren. Som vi konstaterat anmäls inte brotten, och anmäls de så döms ingen. Det är svåra bevisbördor och dessutom ett rättssystem där kvinnor ständigt ifrågasätts på grund av klädsel, sexvanor eller berusning.
Det enda KD:s förslag kan innebära är att stigmatisera alla som lever i Sverige med uppehållstillstånd, eftersom deras eventuella brott ses som grövre än en infödd svensk. Av etniska skäl. Eller rasism, om ni vill.
Så vad ska vi göra då? Hör och häpna så finns det människor som jobbar med de här frågorna längre än sen nyår. Till exempel publicerades en debattartikel i november som vi gärna citerar:
Vi vill också införa feministiskt självförsvar i högstadiet för tjejer. Det är ett praktiskt verktyg för att lära sig försvara sig själv fysiskt och att känna sig tryggare i vardagen.
Där får tjejer också chans att diskutera vad sexualiserat våld är och hur de blir påverkade av våldet, direkt och indirekt. Så klart önskar vi också insatser för att killar och män inte ska bli förövare. Genom att prata om samtycke, sexualiserat våld och den aggressiva mansrollen i skolan och på andra ställen.
Låt oss krossa det tysta, sexualiserade våldet – låt oss prata om det och göra aktiva skillnader. Våga fråga din vän om du misstänker att hon blir utsatt för våld och finns kvar för henne. Våga stoppa en våldsam syn på tjejer och kvinnor. För ett jämställt samhälle!
På sidan Självförsvar.nu finns hjälp att anordna kurser, och Fatta Man har en kampanj mot killars sexuella våld (där historierna bland annat handlar om tafsande på festivaler.)
Lämna en kommentar