DEBATT Jag börjar undra om det vi bevittnar nu är hur trollandets vågskål tippar över. Den nyhöger som frodats online har ju frossat i att prata yttrandefrihet, anklaga motståndare för att vara humorbefriade samt att häckla och håna med en skenande buffelhjords frenesi.
Samtidigt bars alternativhögern fram på en flodvåg av röster som menade att det var majoritetsbefolkningen som varit förföljda, hånade och förtryckta. När då ett verk dyker upp som Mattias Norströms – cirka oändligt mer ambivalent än säg, Makode Lindes ”Painful Cake” eller varför inte Lars Vilks rondellhund – då är frestelsen för tiotusentals kommentarsfältsherrar alltför stor. För stor för vad? Frestelsen att utifrån sin egna confirmation bias använda verket som bevis på svenskfientligheten i landet. Kyliga nyhögerröster hade som flera påpekat tvärtom talat om att verket var en illustration av den av kulturmarxisterna påbjudna svenska ryggradslösheten.
Känns som rätt många som kneejerk-reagerar med all indignation som är möjlig att uppbåda är exakt de som pratade om ”JeSuisCharlie” och hur islam var hotet mot yttrandefrihet. De missade så klart medvetet att Charlie Hebdo, förutom att tangera gränsen att häckla religion och häckla minoriteter, gjorde en sak särskilt bra: att häckla flaggor och nationalism.
Förut diskuterades det om det finns någon ”alt left” – nu känns det som ”alt left” är alla de liberaler, sossar eller till och med kulturellt bildade konservativa som vågar sig på att resonera annorlunda än det som är comme il faut bland fascister (varpå de så klart blir kallade kommunister, vänsterpack osv).
Plötsligt är man i en sits att man med risk för att mästra får reda ut ”armslängds avstånd” (i kulturen, det vill säga att politiker inte ska censurera konst) – det grundläggande synsättet i alla liberaldemokratiska stater – för nationalister som låtsas vara äkta liberaler™ online. Förra veckan trollades en massa nazister och högerradikaler att sitta och vaka över Kalle Dussinstatyn i Kungsträdgården, efter att någon trollat om att AFA hotat att riva den. Det är som att för första gången sedan Allt åt Alla genomförde sin ”överklassafari” börjar den så kallade ”alternativa högern” torska kulturstrider, bara för att de inte kan tygla sina impulser.
Nathan Hamelberg
redaktionen@aktuelltfokus.se
Lämna en kommentar