Aktuellt Fokus

KRÖNIKA

Nathan Hamelberg: I kulturens finrum kindpussas man med sexförbrytare

Nathan Hamelberg. Foto: Wiki Commons

KULTURKRÖNIKA Nathan Hamelberg skriver om avslöjandena kring den så kallade kulturmannen, Jean Claude Arnault. Hur kommer det sig att kultureliten låter dessa brottslingar hållas?

Jag undrar om tilltron till auktoriteter och institutioner någonsin varit så låg i Sverige sedan 1917. Då stod revolution för dörren, nu känns det som att en pågår – åtminstone inom teatern, film, media och litteraturvärlden. Total rensning vore vackert hursomhelst.

Ändå blir jag paff av perspektiven och konformismen i toppen. Att folk som har mindre än noll trygghet tiger när de utsätts för övergrepp är begripligt, men att de mäktigaste av de mäktiga i samma värld låtsas som att det regnar för att fortsätta bli inbjudna till fest?

Och värre: att så många kindpussas offentligt med en gubbe som av allt att döma är multipel sexförbrytare? Liraren som under tio år var Svenska Akademiens ständige sekreterare har varit bästa vän med och sufflör åt den här organiserat kriminella mytomanen. Rätt många ledamöter i det sällskap som delar ut det finaste litteraturpris världen känner har de facto hjälpt till att möjliggöra övergrepp på unga som velat få in en fot in i deras värld. Det är som att en ny underart av Homo Sapiens, befriad från ryggrad, har utvecklats på en litterär salong.

Det är flummigt; jag har sett så många jobba med kids i högstadieskolor, på fritidsgårdar, i för- och bruksorter, i idrottslag och de ska lära barnen om civilkurage, om att gå emot grupptryck, om att inte leva sitt liv utifrån destruktiva mansnormer, om att åskådare kan göra all skillnad i världen i omklädningsrum, i klassrum, i fikarum, i korridorer och skolgårdar. Men tydligen inte i finrummen.

Hur ska man, som någon som ses som en sorts representant för vuxenvärlden, då ens kunna säga att man har något att lära kids om moral, beteende och agerande?

Hur har de förresten tänkt göra med bordsplaceringen på Nobelbanketten om två och en halv vecka? Kan de garantera att Hans Majestät Konungen inte råkar hamna snett bredvid någon medlöpare vid upprepade sexuella trakasserier? Jobbigt om det blir så att SVT:s kommentatorer som brukar pladdra om klädsel och bordsskick och salongsfähigt skvaller plötsligt måste kommentera om kameran zoomar in på någon potentat som visat sig kunna säga allt om världslitteraturen men tiga om övergrepp.

Ju mer man tänker på det, det är ju absurt om De Aderton ska kunna behålla sina platser. De skulle fan inte ens fixa sitt rykte om de så kunde ändra så att Audre Lorde kunde föräras Nobelpriset postumt. De får ju ställa sina platser till förfogande, åtminstone om de vill att någon tänkande person ska associera litteraturen med något som förädlar sinnet och utvecklar empatin hos människan.

 

Nathan Hamelberg
redaktionen@aktuelltfokus.se

Upp