INRIKES

Nya larmet: Allvarliga brister när polisen utreder hatbrott

INRIKES Hatbrotten på nätet har fullkomligt exploderat på senare år. Nu slår polisforskaren Stefan Holgersson larm om allvarliga brister när det gäller polisens förmåga att klara upp brotten – till exempel har hatbrottsanmälningar försvunnit inom myndigheten.

Forskaren Stefan Holgersson har analyserat drygt 800 anmälda hatbrott på nätet. Samtidigt har han analyserat polisens sätt att kommunicera kring demokrati- och hatbrott. Resultatet av analysen visar på tydliga och allvarliga brister inom polismyndigheten. Idag går bara 18 procent av de anmälda hatbrotten till åtal, en siffra som borde betydligt högre enligt Stefan Holgersson som arbetar som operativ polis och universitetslektor på Linköpings universitet.

En av förklaringarna till varför polisen klarar upp så få brott är för att polisen slarvar bort brottsoffrens polisanmälningar. Enligt rapporten försvinner drygt 11 procent av alla hatbrottsanmälningar som kommer in till polisen. Värst är det polisregion väst där drygt 22 procent av alla anmälningar försvinner.

Holgersson pekar även ut brister i den juridiska och utredningsmässiga kunskapen kring hatbrott på nätet. Vilket i sin tur leder till felaktiga brottsrubriceringar eller att ärenden läggs ner på oförklarliga grunder.

Enligt Stefan Holgersson finns skäl att agera mot hatbrotten på nätet, inte minst då hatbrotten på nätet begränsar yttrandefriheten.

– Det finns starka skäl till att agera mot brottsligt näthat eftersom dessa brott begränsar det demokratiska samtalet och riskerar att öka polariseringen i samhället. Brotten ökar dessutom otryggheten dramatiskt hos de grupper som är särskilt utsatta och kan i förlängningen förstärka en radikaliseringsprocess hos enskilda individer. Polismyndigheten har en viktig roll i detta sammanhang, säger Stefan Holgersson.

Rapporten har skrivits inom ramen för Centrum för forskning inom respons- och räddningssystem, Carer. Carer är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum och ett samarbete mellan Linköpings universitet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

– De har inte bara betydelse för förmågan att agera mot hatbrott på nätet, utan påverkar även många andra verksamheter inom polisen. Studien visar att det är en stor skillnad mellan hur polisens verksamhet presenteras och hur den fungerar i praktiken, säger Stefan Holgersson.

Rapporten finner du här.

Kim Fredriksson
kim.fredriksson@aktuelltfokus.se

 

Upp