Carolina Sundell: ”Privatiseringen av våra pengar sker utan debatt”

EKONOMI   Riksbanksutredningen pågår, en kommitté med riksdagsledamöter arbetar på lagförslag som kommer att påverka oss alla. Riksbankskommittén kom nyligen med ett smakprov på flera tama förslag; bland annat att riksdagen behöver ta över Riksbankens uppdrag och att sätta ett vad politikerna tycker är mer rimligt inflationsmål. 

I denna stund när Sveriges framtid vilar på inte bara på denna utredning, utan också utredningen om Statens roll på betalningsmarknaden, måste penningpolitiken göras begriplig för allmänheten, för den får inte framstå som invecklad och tvetydig. Kommitténs arbete måste ses i ljuset av den historiska svängningen, som ägde rum 1993 när det lagstadgades att Riksbanken inte skall eftersträva full sysselsättning, en spik i kistan för den svenska modellen, istället skulle Riksbanken upprätta ett stabilt penningvärde.

Riksbanken har i flera år haft svårt att hålla uppe inflationen på den önskade nivån, 2 procent i KPI (konsumentprisindex), att Riksbanken låsas att de kan träffa rätt när vi har rådande penningsystem är som att fråga regngudarna om väta vid torka. Riksbanken har sedan kreditavregleringen 1985 förlorat makt till de privata affärsbankerna och det betyder att de förlorat sina styrmedel. Riksbanken sitter inte längre i förarstolen. Många medborgare känner av en ”avsevärd” stegring av levnadskostnaderna i förhållande till lönen och pension. Svenska kronan har genomgått en värdeförändring. Hur har det blivit så här?

Hur blev det så här?

Lyssna noga nu. Detta handlar om vad Riksbankschef Stefan Ingves i veckan varnade för på Aftonbladets debattsida, att privatiseringen av våra pengar sker utan offentlig debatt. Idag skapas nästan uteslutet alla pengar av de stora affärsbankerna, i samband med att de utfärdar lån. Att pengar numera skapas ur luften, erkänner flera centralbanker och är empiriskt grundat i en studie. Vi har i dag 98 procent affärsbankspengar och mindre än 2 procent kontanter, som är av Riksbanken utgivna. Detta nya läge berättar att pengarna inte tillhör samhället längre och att vi fått en skuldbaserad ekonomi. De maktsträvande affärsbankerna har sedan mitten av 80-talet skapat enorma mängder pengar, det går knappt att föreställa sig detta berg med privata skuldlappar (bankpengar).

”Minusräntan är ett av Riksbankens verktyg som skapar ojämlikhet”

Stefan Ingves kan predika att ”den som är satt i skuld är inte fri” men samtidigt arbetar han inte som han lär när Riksbanken successivt sänkt räntan. Minusräntan är ett av Riksbankens verktyg som skapar ojämlikhet och leder till förmögenhetskoncentration. Riksbanken har med en negativ styrränta drivit på utlåningen. De som gynnats av detta penningspel är alla som äger tillgångar. Ingen kan väl tro att denna minusränta gynnar någon annan än välbärgade kapitalägare.

Det var kanske när priserna fördubblades eller tredubblades på bostäder som det svenska folket borde frågat sig vad håller på att ske i vårt land? Temporärt kan vi ha uppblåsta tillgångsvärden på bostäder och aktier, men tillslut spricker alltid en bubbla och de privata skulderna består på samma höga nivå.

”Glöm samhällsnytta när privata affärsbanker styr penningmängden”

De som borde hört varningsklockorna ringa först, är så klart Riksbanken och landets politiker, samt Finansdepartementet. Klockorna borde ha tjutit i världens äldsta centralbank när penningmängden ökat flera gånger snabbare än BNP-tillväxten. Vilket betyder att de nyskapade pengarna icke gått till en produktiv verksamhet för samhället. Glöm samhällsnytta när privata affärsbanker styr penningmängden. Majoriteten av de nyskapade pengarna har inte hamnat i den reala ekonomin utan i en artificiellt skapad del av ekonomin, på finansmarknaden.

Medborgarna borde oroas

Medborgarna borde oroas över att de statliga utredningarna inte berör penningpolitikens underliggande problem. Den enda utvägen bör vara att Sverige reformerar penningsystemet där Riksbanken bland annat utfärdar suveräna statliga pengar, det vill säga en e-krona. Detta innan en oundviklig kris kommer och korthuset kollapsar, i den stunden kommer tillgångsvärdena börja falla. En ödesdiger konsekvens kan bli stagnation och depression. Vi måste avväpna bankerna och döda skulderna, så att Riksbanken sakta kan höja styrräntan igen. Pengar bör tillhöra samhället, för pengars värde påverkar oss alla.

Carolina Sundell
redaktionen@aktuelltfokus.se