EKONOMI
Riksbanken kan komma att skuldsätta Sverige för all framtid


EKONOMI Efter utfrågningen av Riksbankens ledning i finansutskottet denna vecka blir det uppenbart för såväl riksdagen som landets befolkning, att den nya riksbankslagen – som förts in i rikets grundlag – hela tiden varit en trojansk häst.
Samtidigt som Riksbanken tigger om kapital från statskassan för att täcka sina förluster utspelas ett klasskrig i landet. Under den pågående striden, har ingen sittande makthavare trätt fram som kämpar på de fattigastes sida, de arbetande och de samhällsbärandes sida.
Riksbanken handskas i skrivande stund med vad som kommit att kallas för en brakförlust. Hittills handlar det om 81 miljarder kronor. Denna förlust är för den oinsatta egentligen en smäll Riksbanken tagit för att rädda den finansiella eliten och bevara de stora förmögenheter på bekostnad av alla de med inget eller lite ägande. Låt oss försöka undvika ordet fattiga, för det kanske sticker i ögonen på de som tror sig äga det som bankerna räknar som sina tillgångar. När Riksbanken nu ber staten att tillföra medel, öppnar sig vad vi kan benämna för en trojansk häst, innehållande en minst sagt uppseendeväckande skrivelse i lagen som tvingar staten att stå för Riksbankens förpliktelser. Den som värnar statskassan och skattebetalarnas gemensamma medel skulle hävda att detta är en lömsk paragraf som riksdagsledamöterna förra året röstade ja till och sedan placerade inne i den konstitutionella värmen, en skrivelse som obestridligen påverkar Riksbankens oberoende och kopplar ihop bankens balansräkning med statens. Onekligen ett första stryptag om statsfinanserna.
Riksbankens förluster har med hyperfinansialiseringen av samhällsekonomin att göra, det är därför av vikt att aktiva samhällsmedborgare sätter sig in i vad denna pågående transformation av samhällsekonomin innebär. Vi har att göra med en kapitalism vars grundval inte längre vilar på reell avkastning och produktion, utan på finansiell spekulation och skulduppbyggnad. Det vill säga att det ekonomiska systemet har blivit beroende av att fiktioner skapas och ett växande flöde av bankernas krediter.
För de som inte är särskilt insatta i Riksbankens förehavanden och således i deras ”stödköp” under pandemiperioden, kan ha svårt att greppa varför centralbanken överhuvudtaget kan befinna sig sig i denna prekära sits, där de hamnat på minussidan med miljardförluster. Det handlar delvis om systemets ”grundbult”, men framförallt beror det på att penningsystemet bytt regent sedan slutet av 80-talet. I den bankregim som etablerats, där bankerna kontrollerar penningskapandet, har Riksbanken kommit att backa upp affärsbankerna och deras verksamhet, för att bankerna på konstgjort vis gjorts systemviktiga (vid kreditavregleringen 1985). Glöm ej att affärsbankernas roll varken är given eller skriven i sten.
Riksbankens direktion, en grupp teknokrater, och deras tjänstemän har kommit att se på sin roll i dagens ekonomi som ”rörmokare” åt bankerna, där de ska upprätthålla det nuvarande systemet. Utan tvekan berör deras roll klassintressena. Bostadsmarknaden och upptrissandet av finansiella värden står högst upp på agendan, penningspolitiken utformas och styrräntan sätts därefter, av Riksbankens styrande, utan någon som helst realekonomisk hänsyn. De fäktas och kämpar på den finansiella elitens sida i klasskriget, där de upprätthåller de fiktiva värdena genom att stödköpa bostadsobligationer och statsobligationer av affärsbankerna. Ni hörde rätt, de köper statsobligationer av staten själv, en marknadisering av offentlig sektors finansiering, en konstruktion som är dysfunktionell och medvetet stryper statens investeringsutrymme. Paketeringen av kredituppbyggnad och värdepapper – vissa skulle hävda att derivat är den finansiella djävulens påfund – är ett av de tunnaste arken som kommer få ett redan skakande korthus att rasa ihop.
Riksbankens före detta chef Stefan Ingves, sa i en intervju precis innan han lämnade över rodret vid årsskiftet: ”Vi har skapat ett finansiellt system där bostadsobligationer är grundbulten… Men det gör att riskerna kring svensk bostadsmarknad handlar om långt mer än hushållen och deras konsumtion. Riskerna rör själva kärnan i det finansiella systemet.” Dessutom poängterade han i samband med sitt avsked att domedagen var kommen.
För finansministern, alla verksamma på finansdepartementet och definitivt för samtliga politiker i landet borde detta uttalande varit illavarslande nog och leda till att en ny opartisk statlig utredning tillsätts, en SOU där man verkligen försäkrar sig om dess opartiskhet och ger utredningen sitt rättmätiga namn: “Privat kontra allmännyttigt penningväsende” Inte som en nuvarande utredning heter; ”Statens Roll På Betalningsmarknaden”, en formulering som tvingar dess utredare att godta privatiseringen av penningen.
Den nya riksbankslagen är som utformad av Riksbankens teknokrater till deras egna fördel. I och med den nya lagtexten blir Riksbanken mer som ett företag med en styrelse, vilket i detta fall är Riksdagen, som består av en skara som inte alls är lika insatta som Riksbanken själva är i centralbankens arbete och beslutsfattande och därför i mångt och mycket kommer godta vilka förklaringsmodeller som Riksbanken än presenterar. Riksbanken undgår då att redovisa i vems favör de lyckats sjabbla bort allmänna medel, eller rättfärdiga de groteskt stora summorna som staten måste punga upp med.
Därför måste den stora frågan som landets folkvalda i skrivande stund står inför bli; ska Riksbanken få ge en minoritet, den finansiella eliten, konstanta kapitaltillskott på bekostnad av majoriteten? Riksbanken kan inte bara behöva ställas till svars för sitt handlande inför finansutskottets representanter utan måste även stå till svars inför hela befolkningen. Riksbanken och penningsystemet måste omgående demokratiseras, annars är risken stor att vårt land skuldsätts för all framtid för att lösa ut banker och finansspekulanter. Låt staten återigen ta kontrollen över sin egen bank – Riksbanken – och agera skyddsängel över landets valuta. Kronans värde måste lösgöras från kreditgivningen och affärsbankernas skapade bostadsbubbla. Riksbankens nuvarande ledning har sedan länge förbrukat sitt förtroende.
Carolina Sundell
redaktionen@aktuelltfokus.se