EKONOMI

Nu ska Riksbanken skuldsätta samhällsekonomin ytterligare

RIKSBANKSHUSET I STOCKHOLM - FOTO: RIKSBANKEN

iFOKUS De privata affärsbankerna har redan tillgångar på över 400 miljarder i Riksbanken. Trots det väljer Riksbanken att dela ut 500 miljarder till affärsbankerna för att möta de ekonomiska effekterna av coronaviruset. Resultatet: Riksbanken skuldsätter samhällsekonomin ytterligare. Om detta skriver Carolina Sundell.

Sveriges självständiga Riksbank, med icke folkvalda tjänstemän, beslutade den 12 mars på ett extrainsatt penningpolitiskt möte att Riksbanken ska dela ut 500 miljarder kronor till affärsbankerna.

Riksbanken under ledning av Stefan Ingves ger ett lån till bankerna med en önskan om att pengarna ska lånas ut till små och medelstora företag. Dessa ”gratis pengar” till bankerna, som skulle kunna ses som ett förklätt likviditetsstöd, kallas för ett lån. Det handlar om ett lån som skiljer sig från andra, ett med obefintlig ränta. Beloppet bankerna mottar ges utan någon öronmärkning för var pengarna egentligen skall gå. Stefan Ingves berättade under fredagens pressträff att det är turbulenta tider och att Riksbanken “ställer sin balansräkning till förfogande för bankerna”.

Riksbankschefens uttalande blottar centralbankens underordnade ställning gentemot affärsbankerna. Storbankerna visar sig vara de verkliga regenterna med nuvarande penningsystem.
I samma stund sänker Finansinspektionen bankernas kapitalbuffertkrav från 2,5 % till 0. Riksbankschefen är inte rädd för att det ska skära sig i medborgarnas öron när de får veta att det är affärsbankerna som i denna stund kommer att få ett helt räntefritt lån.

Ingen hjälp erbjuds till staten eller hushållen. Det ligger nu i affärsbankernas händer hur de väljer att låna ut och till vem; notera att bankerna sätter den räntenivå de anser förmånlig på krediterna till företagen och kommer på så vis tjäna miljarder beroende på hur mycket de lyckas låna ut. Kommer pengarna att hamna i realekonomin är frågan vi bör ställa oss?

Bankerna kommer på grund av att de i stort sett äger betalningssystemet och är mellanhänder, att tjäna pengar på hur många och hur mycket de lyckas skuldsätta svenska företag. Det är värt att föreställa sig vad en mellanhand gör, det handlar om en väldigt simpel insats som nästan inte kräver arbete. För att allmänheten ska se vilka vinstsummor det handlar om: 4 % av 500 miljarder blir 20 miljarder svenska kronor.

Affärsbankerna har i nuläget mer än 400 miljarder i tillgångar hos Riksbanken. Ett förtydligande kan vara nödvändigt för att förstå konsekvenserna av Riksbankens åtgärd: den kommer att leda till att bankerna får ytterligare centralbankspengar. Enligt Stefan Ingves kommer de totalt sitta på runt 1000 miljarder i tillgångar.

Coronovirusets smittspridning har lett till att börsen skakar rejält och penningsystemets problem visar sig allt tydligare. På andra håll i världen, som i Hong Kong och Australien, delas det ut en medborgarandel till folket. I kontrast till detta bör vi ställa Sverige och Riksbankens direktion som enbart verkar vara intresserad av att säkra vad de kallar för kreditförsörjningen, det som andra i samhället skulle kalla för skuldförsörjningen. Den som är satt i skuld blir aldrig fri affärsbankernas inflytande och makt.

Carolina Sundell
redaktionen@aktuelltfokus.se

To Top