NOTISER

SD-trojkans maktfullkomlighet hotar Sverigedemokraternas stabilitet

sdtrojkan
SVERIGEDEMOKRATERNAS SPLITTRING
|
SD-trojkan bestående av Jimmie Åkesson, Mattias Karlsson och Richard Jomshof har bestämt sig, den interna oppositionen i partiet ska krossas till varje pris. Nu har de till och med gått så långt att de utesluter Sverigedemokratiskt Ungdoms förbundsordförande Jessica Ohlsson. För några dagar sedan meddelade även SD-trojkan att det kan komma att bli massuteslutningar i partiet.

Den sverigedemokratiska splittringen har eskalerat de senaste dagarna. SD-trojkan som styr partiet med järnhand har valt utesluta SDU:s förbundsordförande Jessica Ohlsson efter att hon hade kritiserat Sverigedemokraternas bristande interndemokrati. I en direktsänd intervju där partisekreteraren Richard Jomshof vägrade ta debatten eller ens tala med Jessica Ohlsson sade Ohlsson att partiet är ett odemokratiskt parti. Något som Sverigedemokraterna brukar anklaga partiets motståndare för.

Sverigedemokraternas trojka har nu beslutat sig för att utesluta Jessica Ohlsson ur partiet. Man hotar dessutom med att massutesluta medlemmar som inte är lojala mot den ledande trojkan. Som skäl för uteslutningarna menar SD-trojkan att SDU inte är tillräckligt lojala moderpartiet och som grund till det har man antagit författaren Henrik Arnstads definition av ideologisk fascism och valt att applicera den på ungdomsförbundet.

“Lika goda kålsupare båda två”

Nästan omedelbart efter att majoriteten av SDU:s medlemmar hade valt Ohlsson till förbundsordförande på förbundsdagarna meddelade moderpartiet att man bröt med ungdomsförbundet och skapade ett nytt ungdomsförbund med samma namn. Dessutom släckte man ned SDU:s hemsida och vägrade lämna ut SDU:s medlemsregister. Aktuellt Fokus har talat med skribenten Kim Fredriksson som bland annat skriver krönikor och ledartexter till Aktuellt Fokus. Fredriksson har en mångårig erfarenhet av den högerradikala rörelsen med tunga poster som organisatör och strateg inom diverse grupperingar och rörelser. Fredriksson menar att bägge sidor är lika goda kålsupare men att SDU faktiskt har en poäng.

– Så länge jag var nationell så fanns det alltid SD:are och SDU:are i våra led. Kontakterna skedde oftast på lokalnivå men det fanns även kontakter på andra plan. Jag minns ju hur en fullmäktigeledamot för Nationaldemokraterna satt och festade loss med Erik Almqvist på krogen och hur en annan riksdagsledamot besökte radikala nätverksträffar. Beroende på hur pass lojal eller vilket hot du anses vara mot den nuvarande ledningen så får du stanna eller gå. Det ideologiska är egentligen ett svepskäl, för let´s face it, skulle de göra sig av med alla som bryter mot partiets så kallade ideologi så kommer de vara tvungna att utesluta flera av sina mest lojala Ja-sägare också.

Har SD rätt i att ungdomsförbundet är infiltrerat av nyfascister?

– Både ja och nej, visst finns det starka kopplingar till ideologiska fascister som tankesmedjan Motpol, alternativmedian Fria Tider och organisationen Nordisk Ungdom. De ingår i de strömningar som bland annat kallas för “nya högern”, “konservativa forum” och “identitära rörelsen”. Det gäller däremot inte alla ur ungdomsförbundet, det är viktigt att understryka. Däremot vill jag nog påstå att det är synen på nationalismens betydelse för den förda politiken som skapade den ursprungliga skiljelinjen.

Hur tänker du då?

– SD-ledningen är emot invandringen på grund av plånboksfrågor då de har en borgerlig grundsyn som innebär att de vill ta från de som lider mest nöd för att kunna bevara den styrande klassens hegemoni. SDU är emot invandringen på grund av demografiska skäl då de har en mer etnopluralistisk grundsyn där de inte tror att assimilering är möjligt på grund av etniska skillnader. SD-ledningen har visat sig vara villiga att kompromissa bort ursprunglig sverigedemokratisk politik i praktiken och det är SDU inte lika villiga att göra.

Kan du ge exempel?

– Sionismen är väl det främsta exempel jag kan komma på. SD-ledningen är sionister och gick emot den nationalistiska principen då partiledningen beordrade sina riksdagsmän att rösta nej till ett erkännande av den palestinska staten. Där syns skiljelinjen totalt. Man kan tycka vad man vill om Israel men att inte erkänna det palestinska folkets rätt till ett eget land och en självständig stat är ett antinationalistiskt ställningstagande i praktiken.

Linus Bylund gick ut på Twitter och skrev att partiet inte hade problem med rasister, utan av infiltration. Vad säger du om det?

– Det har funnits en metapolitisk tanke från neofascistiska håll att påverka SD:s politik utifrån men med min erfarenhet av sådan aktivism så var det knappast som att vi skickade in folk i SD för att infiltrera, det var snarare som så att både SD:are och SDU:are tog kontakt med våra led då de gillade vår verksamhet. Precis som alltid annars. Skillnaden var väl snarare den nationella rörelsens inställning till SD. Från att vi sågade deras ur nationalistiskt mått mätt bristande nationalism och högerpolitik började vi närma oss SD för att påverka deras politik, och i vissa fall lyckades vi med det också.

Hur tror du att SD påverkas av det här?

– Det parlamentariska stödet lär knappast påverkas av splittringen. Det som däremot kommer bli SD:s största huvudbry är av rent organisatorisk art. Det kan också medföra problem med att hitta mer balanserande och rationella politiker som är villiga till att ställa upp på partiets vallistor i kommande val vilket bäddar för att de tar in människor som återigen kommer ryka på grund av partiets så kallade nolltolerans. Det interna missnöjet kommer dessutom öka med ytterligare splittringar som följd, det är en del av SD-ledningens arbetssätt sedan början av 2000-talet och det blir bara värre och värre. De är maktfullkomliga.

Fredriksson menar att stora delar av väljargruppen struntar i om SD är splittrat eller ej då SD och Åkesson ses som symboler och har kommit att ersätta realpolitiska faktorer och politisk ärlighet. Som exempel pekar han på motsägelsefulla hål i Sverigedemokraternas argumentation och nämner bland annat hur Sverigedemokraterna vill skänka mer pengar till riskkapitalister samtidigt som de påstår sig vilja bygga en bättre välfärd och talar om ekonomisk hållbarhet.

Rickard Karlsson
rickard.karlsson@aktuelltfokus.se

1 kommentar

1 kommentar

  1. Amb

    2015-09-20 den 18:59

    Känns som deras interna mekaniker har övergått från demokratisk revolt till järnhandsmetoder. Igen.

    Neofacism, indeed. Intressant att det alltid är en viss grupp som knyter ihop och sedan håller så hårt dem kan.

    Samtidigt är ju trojkans herrar utantvekan knutna till någon nationalromantik idétradition, om man bara ser exemplvis vad Åkesson har sysslat med.(Karl XII-tåg och folkdräkten)

    Blir mest besviken över att en icke-demokratiska organisation finns i riksdagen.

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Upp