SPORT/FIGHTING

Kickboxningens historia: Holländarna tar över

FIGHT FOKUS Efter att kickboxningen börjat växa fram i Japan bland karateutövare började också andra länders karateutövare intressera sig. Det landet som utmärkte sig mest var Holland som slutligen dominerade sporten helt.

Efter att Kenji Kurosaki blivit knockad av en thaiboxare 1963 började han inspireras och bygga en egen stil. 1969 öppnade han världens första kickboxningsgym, Mejiro i Tokyo. Kurosaki var en meriterad karateutövare som hade tränat Goju-Ryu karate med Masutatsu Oyama. Han var sedan med och hjälpte Oyama skapa karatestilen Kyokushin 1953. Oyama fokuserade på att träna upp elever i hans dojo och Kurosaki blev ansiktet utåt internationellt då han reste världen runt för att sprida Kyokushin.

I Holland fanns Jon Bluming en kampsportsutövare som i stort sett alla kampsportare i Holland kan spåras tillbaka till oavsett om de tränar MMA eller kickboxning. Bluming hade deltagit i Koreakriget på 1950-talet där han blev skadad i strid och omflyttad till Tokyo. I Tokyo kom han kontakt med både judo och karate. Blumings judo-elever blev de som lade grunden för MMA i Holland och karate-eleverna blev de som la grunden för holländsk kickboxning när Bluming introducerade kyokushin i Holland.

I Tokyo tränade Bluming på Oyamas dojo där han lärde sig Kyokushin och kom i kontakt med Kurosaki. Kurosaki reste också till Holland för att lära ut sin kunskap. Efter att Kurosaki öppnat Mejiro och lanserat kickboxningen fortsatte kontakterna mellan hans gamla kyokushin-elever. Flera av Blumings elever i Holland reste till Mejiro för att träna och den mest betydelsefulla av dem alla var Jan Plas.

Tillbaka i Holland startade Plas det första holländska kickboxningsförbundet 1976 tillsammans med Thom Harinck. 1978 öppnade Plas sitt egna kickboxningsgym som han döpte till Mejiro, en hyllning till Kurosakis gym i Japan. På Mejiro i Holland las grunden för det som numera kallas holländsk kickboxning. På gymmet tränades det en blandning av kyokushin och thaiboxning, likt den kickboxningen Plas lärt sig av Kurosaki. Samtidigt till skillnad från Japan fanns det också inspiration från den västerländska boxningen.

En annorlunda väg
Harinck som också var med och grundade kickboxningsförbundet i Holland hade en lite bredare kampsportsbakgrund och hade grundat sitt gym Chakuriki redan 1972. Harinck startade med judo och brottning som åttaåring men tröttnade då han var för ung för att gradera till svartbälte i judo trots att han hade kunskapen och teknikerna. Under sin ungdom stötte han på en fransk mästare i den franska kickboxningsstilen Savate och det blev hans introduktion till stående kampsporter. Han hann också med att träna andra stilar som boxning och kyokushin.

När Harinck öppnade sitt gym döpte han stilen till Chakuriki som enligt honom då var en blandning av de olika stilarna han lärt sig genom åren. Grunden för Chakuriki var kyokushin och boxning för den stående stilen men det fanns också inspiration från grapplingstilar som brottning, judo och ju jutsu.

Det finns ingen holländsk kickboxning
I Holland fanns det inget som kallades holländsk kickboxning. Klubbarna som växt fram på 1970- och 80-talet kallade sina stilar för antingen kickboxning eller thaiboxning. Under 80-talet dominerade holländarna kickboxningen i Europa. De övriga länderna i Europa där sporten fanns hade den sitt ursprung ur den amerikanska kickboxningsvarianten som växt fram ur kickboxningsförbundet WAKO. WAKO som startats av tysken Georg F Brueckner och amerikanen Mike Anderson var i stort sett fullkontaktskarate med lite inspiration av västerländsk boxning. De övriga europeiska kickboxarna hade svårt att hantera den thaiboxningsinspirerade holländska stilen.

De holländska kickboxarna började också resa till Thailand för att mäta sig. De två kändaste holländarna i Thailand var Rob Kaman och Ramon Dekkers. Det blev ingen dominans likt den som skedde i Europa men holländare hade betydligt större framgångar i Thailand än vad japanerna hade lyckats med.

Holländarna fick störst uppmärksamhet när Dekkers skrällde och knockade den meriterade veteranen Coban Lookchaomaesaitong i deras andra match i augusti 1991. I den första matchen mellan Dekkers och Coban hade Dekkers blivit knockad i första ronden. Före det hade Dekkers enbart vunnit runt en tredjedel av de matcherna där han mött thailändare.

Det största problemet holländarna hade var i clinchen. Den kickboxningen som tränades i Holland var baserad på den japanska, det kunde finnas lite judo-influenser men det fanns ingen clinchträning som var i närheten av hur thailändarna tränade. När holländarna gick sina matcher i Thailand fastnade de i clinchen och saknade försvar, de blev knäade och omkullkastade lätt av thaiboxarna.

En match som tydligt visar holländarnas problem med thaiclinchen är när Ramon Dekkers mötte Orono Por. Muang Ubon.

För stora för Thailand
Ett problem för holländarna som vill gå match i Thailand eller mäta sig är viktklasserna. På Rajadamnern är den tyngsta viktklassen -72,5kg. På Lumpinee finns tungviktsklassen på +79,3kg men motståndarna är relativt få. Rajadamnern och Lumpinee är de två största arenorna i Thailand och mästarna där anses vara de bästa i världen.

Problemet med låga viktklasser löste sig senare när K-1 lanserades i Japan. Ursprungligen fanns det bara viktklasser i tungvikt och lättungvikt. Tungviktsturneringen Grand Prix arrangerades först 1993 och blev sedan en årlig turnering som korade världens bästa kickboxare. Den första vinnaren var Branko Cikatić som tränats upp av bland annat Harinck.

Under K-1s guldålder på 90-talet vann holländarna alla Grand Prix turneringarna utom en. Det var schweizaren Andy Hug med sin bakgrund i Kyokushin som lyckades vinna turneringen 1996. Det var den holländska dominansen i K-1 som ledde till skapandet av termen holländsk kickboxning.

De två holländarna som dominerade under K-1s guldålder var Ernesto Hoost och Peter Aerts. Hoost vann fyra grand prix turneringar och hade tränats upp av Johan Vos, en av Plas elever. Aerts vann tre turneringar och deltog i alla turneringar mellan 1993 och 2010 med undantag för 2008. Aerts tränade under sin storhets tid på Chakuriki med Harinck.

En skugga över sporten
Trots Hollands dominans och ökända rykte inom kickboxningsvärlden har sporten alltid haft problem i sitt hemland. Många av de stora kickboxningsprofilerna var också involverade i den organiserade brottsligheten. Plas hade själv ägnat sig åt både drogsmuggling, kidnappning och pengatvätt. Många av hans elever följde samma spår.

En av de framstående stjärnorna som Plas tränat upp var André Brilleman. Brilleman ägnade sig också åt grov brottslighet vilket ledde till stora problem. Slutligen hittades Brilleman på botten av en flod, dumpad i en oljetunna fylld med cement. Plas själv blev tagen av polisen 2008 och arresterad för drogsmuggling. 2010 valde Plas att begå självmord vid 65-års ålder i sin fängelsecell.

Kickboxningens kopplingar till den organiserade brottsligheten har lett till svårigheter för sporten på i Holland. Bland annat har arrangörer haft svårt att få tillstånd av kommuner eller tillgång till arenor där de kan arrangera sina galor. Trots problemen i hemlandet har dock den holländska kickboxningen aldrig haft problem med att nå sina framgångar utomlands. Den holländska varianten av kickboxning går numera träna runtom i hela världen.

Det här är den andra delen av en serie om kickboxningens historia. Du kan läsa den första delen här.

Nicklas Andersson
nicklas.andersson@aktuelltfokus.se

To Top