Timbro: Arbetarklassens barn ska inte plugga på universiteten

AVGIFTSTRYCKET Svenskt Näringslivs propagandainstitut, Timbro, vill att Sverige avskaffar avgiftsfria universitetsstudier. Om Timbroförslaget får gehör hos Sverigedemokraterna och regeringen kommer det leda till att endast välbärgade har råd att studera på högre lärosäten i framtiden.

Att studera på universitetet eller högskola har varit avgiftsfritt sedan 1970-talet. Men det kan snart vara slut på det, åtminstone om Svenskt Näringslivs marknadsliberala tankesmedja, Timbro, får dem vill.

Det är i en nyligen publicerad debattartikel i tidningen Sydsvenskan som Timbros chefsekonom, Fredrik Kopsch, lägger fram förslaget om att avgiftsbelägga universiteten. Som skäl anger han två argument som går emot varandra. Dels att svenska folket är för välutbildade men också att svenska studenter inte anstränger sig tillräckligt mycket.

”Den som får betalt för att utbilda sig utbildar sig längre. Och när allt fler utbildar sig allt längre stiger kraven på utbildning för att få ett arbete efter studierna.”, skriver Fredrik Kopsch i debattartikeln och fortsätter.

”Subventionerna påverkar hur mycket studenter anstränger sig. När man inte behöver betala något för att gå på universitet eller högskola tar studenterna inte utbildningen på lika stort allvar.”

För svenska medborgare har det varit avgiftsfritt att studera vid svenska universitet och högskolor sedan införandet av studiefinansieringssystemet 1977. Systemet drevs igenom av regeringen Palme och ville göra det möjligt för alla studenter, oavsett socioekonomisk bakgrund, att ha tillgång till högre utbildning. Detta syftade till att främja lika möjligheter till utbildning och öka tillgängligheten för alla att studera på universitet och högskolor, vilket också skedde.

Om Timbroförslaget skulle rå gehör hos Sverigedemokraterna och regeringen, vilket inte är omöjligt, skulle det leda till flera konsekvenser.

Avgifterna skulle göra det svårare för studenter från vanliga arbetarfamiljer att ha råd med högre utbildning, vilket skulle vidga de socioekonomiska klyftorna ännu mer. Det skulle även få avskräckande effekt på många potentiella studenter som överväger högre utbildning, vilket kan minska antalet personer som går på universiteten. En ekonomisk barriär för högre studier kan även leda till en mindre diversifierad studentkår.

Redaktionen
redaktionen@aktuelltfokus.se