Kontakta oss

INRIKES

Rapporten: Nyliberala reformer skapade välfärdsbrottsligheten

Publicerat

den

INRIKES En ny rapport visar att en stor del av den organiserade brottslighetens ekonomi kommer från staten och socialförsäkringssystemet. På grund av nyliberala reformer kan kriminella nu använda sig av företag för att lura staten på flera miljarder.

Nationellt underrättelsecentrum, NUC är en samverkansorganisation mellan flera olika svenska myndigheter. Vartannat år lämnar NUC en rapport om den organiserade brottsligheten. Den senaste rapporten uppskattar att den organiserade brottsligheten lurar till sig uppemot 11 till 27 miljarder av statens pengar i form av välfärdsbrott.

Rapporten uppskattar att de svarta arbetsinkomsterna årligen uppgår till 91 miljarder kronor. Kriminella företag rör sig ofta i en gråzon mellan svarta och vita jobb. En pågående trend är att de svarta jobben blir vita men med betydligt lägre lön, dessa jobb utförs främst av importerad arbetskraft. De branscherna som är värst drabbade är transport, bygg, städ, restaurang och bemanning. Genom lagen om offentlig upphandling brukar vita företag ha svårt att konkurrera med företag som befinner sig i gråzonen.

Den organiserade brottsligheten har också fått tillgång till coronastödet. Av de som bevakats av NUC beräknas uppemot en tredjedel tagit emot någon form av coronastöd under pandemin.

Välfärdsbrottsligheten ökar

Rapporten delar in den brottsligheten i de två kategorierna, ekonomiskt motiverad brottslighet och stödjande brottslighet som ska skydda den förstnämnda kategorin. Den ekonomiskt organiserade brottsligheten består främst av assistansersättning, tandsvårdsstöd, den statliga lönegarantin och andra former av anställningsstöd. Den stödjande brottsligheten består främst av olika former av penningtvätt och folkbokföringsbrott.

– Den grova brottsligheten har gått från att råna banker och värdetransporter till att nu råna socialförsäkringen istället. Vi måste bygga system som klarar den typen av påfrestningar och förhindra att brotten kan begås. För att göra det behöver vi kunna byta information som är viktig för brottsbekämpning mellan myndigheter på ett bättre sätt. Informationen finns, men den är inte tillgänglig, säger Britt-Marie Hultström, verksamhetsområdeschef, Försäkringskassan, i ett pressmeddelande.

Borgarnas lönereform öppnade upp för storfusk

Av anställningsstödet är det främst nystartsjobb den organiserade brottsligheten använder sig av. Nystartsjobben infördes 2007 av Reinfeldtregeringen. Syftet med reformen var att sänka företagens kostnader för att anställa ungdomar, långtidsarbetslösa och nyanlända.

Nystartsjobben utnyttjas av kriminella nätverk som med hjälp av företag skenanställer kriminella personer och därmed får ut skattepengar i form av statligt lönestöd från Arbetsförmedlingen. Genom att skenanställningarna registreras hos Arbetsförmedlingen får de kriminella också tillgång till förmåner som sjukpenning och A-kassa utan att arbeta samtidigt som de kan ägna sig åt annan brottslighet.

Ett av de mest kända fallen där den organiserade brottsligheten använt sig av nystartsjobb var när en ledande person i Hells Angels frigavs och fick en anställning som vaktmästare på en strippklubb som också kopplades till MC-gänget. Efter frigivningen från fängelset fick personen en anställning som vaktmästare på strippklubben. Uppemot 78% av lönen finansierades av skattebetalarnas pengar då det var ett nystartsjobb från Arbetsförmedlingen.

Assistansbedrägerier med hjälp från utlandet

Det var på början av 1990-talet som grunden till den nuvarande assistanslagstiftningen tog form. Den dåvarande borgerliga regeringen öppnade upp för att privata företag kunde bedriva assistans och få ersättning från skattebetalarna.

Assistansbedrägerier kan ske i flera former och oftast i kombination med arbetskraftsinvandring. Den vanliga metoden är att en person lurar till sig assistans och sedan får släktingar ersättning för att ta hand om personen.

I samband med arbetskraftsinvandring finns det också fall där personliga assistenter får ut ersättning utan att utföra någon form av assistans samtidigt som de istället är en del av den gråa arbetsmarknaden. Assistenter får också tillgång till både sjukpenning och A-kassa även om de inte arbetat utan enbart haft en skenanställning.

Utförsäljningar av hemtjänst till kriminella aktörer

Genom utförsäljningar kan kriminella företag få tillgång till legitima inkomstkällor. Ett känt fall är företaget Freja Assistanstjänst AB. 2008 köpte företaget upp hemtjänsten i delar av Stockholm för enbart 3000 kr. Året efter hyllades ägaren Leyla Anabestani av Maud Olofsson (C), dåvarande Näringsminister och Göran Hägglund (KD), dåvarande Socialminister. Hon prisades av regeringen och lyftes fram som ett exempel på en framgångsrik kvinnlig entreprenör.

Freja Assistanstjänst stack ut med sina stora vinster och vinstmarginaler. Mellan 2009 till 2016 delade företaget ut 12,9 miljoner kronor i vinst. 2016 slog vinstmarginalen rekord på 22%. Pengarna kommer från kommunen och i vanliga fall brukar summorna vara så små att den kommunala hemtjänsten går back. Privata hemtjänstföretag brukar ligga på en vinstmarginal på 8-10%.

2019 visade det sig att hemligheten bakom framgångssagan var fusk. Företaget hade inte registrerat sina hemtjänstbesök hos brukarna genom de blippetiketter som fanns på plats utan istället hade en chef på kontoret registrerat alla tider manuellt. Fusket innebär att företaget fick mer betalt för hemtjänst som aldrig utförts samtidigt som brukare stod utan hemtjänst. Företaget hade också brutit mot arbetstidslagen då det fanns anställda som hade jobbat månader utan ledighet.

Freja Assistanstjänst blev utslängda från hemtjänsten i Stockholm efter att fusket uppdagades. Företaget finns trots fusket fortfarande kvar och ägnar sig idag åt personlig assistans istället för hemtjänst.

Freja Assistanstjänst är långtifrån ensamma att fuska inom hemtjänsten. Boken Hemtjänstmaffian som granskar den privata hemtjänsten visar att sedan 2013 har 66 hemtjänstföretag blivit utkastade från kommunerna efter att de fuskat. I Sverige finns det runt 400 privata hemtjänstföretag och när granskningen går igenom företagens siffror misstänker de att minst 56 företag fuskar med hemtjänsten.

Nicklas Andersson
nicklas.andersson@aktuelltfokus.se