LEDARE

Därför rasar Socialdemokraterna

sossarnaLEDARE| Egentligen borde Socialdemokraterna öka. Åtminstone om man ser till samhällsklimatet och de möjligheter det forna arbetarpartiet har.

Vi lever i en turbulent tid. Samhällsklyftorna ökar och resursplundrarna klättrar i samhällsstegen. Rovkapitalismen som vräker fattiga barnfamiljer och skapar en ogynnsam arbetsmarknad för arbetarklassen är ett faktum och mängder med människor vänder sig emot den nyliberala modellen. En modell som är lika osvensk som den är demokratiskt förankrad.

Motståndet sker först och främst utifrån ett klassperspektiv. Människor är nämligen heligt förbannade över att politikerklassen höjer sina löner samtidigt som de påstår att det råder resursbrist när det kommer till stödet till Sveriges pensionärer. Detsamma gäller aversionen mot skyhöga tjänstemannalöner och privatiseringar samt utförsäljningar av folkets ägodelar.

Allt detta skapar en helhet av ett ojämlikt samhälle där byråkrati och liberalism har kommit att ersätta demokrati och solidaritet.

När vi backar bandet och börjar titta på varför vårt land ser ut som det gör förstår vi även Socialdemokraternas skuld i det hela. Det var nämligen inte borgerligheten som gav bankerna fri kreditsättning eller som ströp den svenska självständigheten i samband med EU-medlemskapet. Med facit hand kan vi se att Socialdemokraterna lämnade den delvis arbetarvänliga reformismen för längesen.

Vilket för oss till Socialdemokraternas ömma punkt – avsaknaden av en socialdemokratisk praktik. För när det kommer till kritan så är väljarna inte blinda för att Socialdemokraterna har kommit att bli ett systemtroget mittenparti.

Denna hållning har hittills inneburit att Socialdemokraterna hellre lägger miljarder skattekronor än vad de förbjuder ockerhyror. Den har även inneburit att man gör det mesta för att behålla systemet kring vinster i välfärden som de facto kostar betydligt mer än vad det smakar. Offentliga upphandlingar inom vården och besparingar på samhällsservicen är inte heller speciellt populärt.

Förr i tiden sågs socialdemokratin som en garant mot den osvenska modellen. Idag är de lika synonyma med den som borgerligheten. Bara det faktum att Socialdemokraterna har samma syn på välfärdsplundring som Sverigedemokraterna sänder en del signaler till väljarna. Detsamma gäller naturligtvis även Socialdemokraternas hantering av flyktingmottagandet.

Istället för att vara realistiska och inse att vissa byråkratiska regelverk gör mer skada än nytta så valde Socialdemokraterna att värdesätta Krångelsverige framför logik. Eller vad ska man egentligen kalla det när stat och myndigheter hellre placerar människor i tält under vintertid istället för att placera människor i tomma byggnader och lokaler på grund av, just det, byråkratin…

Lägg därefter till det faktum att Socialdemokraterna är sämre på antirasism i praktiken än vad Sverigedemokraterna är så börjar bilden klarna över att forna S-väljare blickar efter alternativ. När Socialdemokraterna valde att behålla och stötta den antiziganistiska politikern Lennart Holmlund blev det nämligen så tydligt vad det är för parti vi talar om.

Socialdemokraterna må ha arbetarvänliga lokalavdelningar och distrikt här och där. Många unga socialdemokrater är dessutom radikala och står för en verklighetsanpassad samhällsanalys där man inte räds för att tala om antikapitalistiska reformer. Men i ärlighetens namn kvittar det. Den politiken når nämligen inte ut till den breda massan.

Vad som däremot kommer ut till den breda massan än den sossiga ängslighet där partiledningen inte kan bestämma vilket ben de ska stå på.

Från Solidaritet, rättvisa och jämlikhet till ängslighet, förvirring och systemtrogenhet är steget rätt långt i väljarens ögon. Det är även där vi kan se svaret på Socialdemokraternas kris. En kris som inte kommer brytas såvida partiet inte gör upp med sin egen politikerklass och ger väljarna svar på systemets grundläggande problem.

Kim Fredriksson
kim.fredriksson@aktuelltfokus.se

Diskutera vidare på facebook.com/aktuelltfokus/
10 kommentarer

10 Comments

  1. Åke Johansson

    2016-03-25 den 14:04

    Det är inte som förr att man röstar efter klass och som föräldrarna gjorde. I ett samhälle präglat av de sociala medierna finns ingen möjlighet att nå framgång med patriarkal kollektivism. Nu är det individualism som gäller oc alla vill vara sin egen beställare av vad politikerna ska utföra. Resultatet blir att mittenväljarna måste vinnas om man ska kunna vinna val. Att orientera sig mot vänster frälser de egna i partiet, men skingrar väljarna

  2. Roger Johansson

    2016-03-25 den 11:56

    Socialdemokraterna har totalt tappat sin ideologiska kompass, och med den försvann också självförtroendet. Håkan Juholt var sista hoppet i toppen, och honom slaktade stockholmshögern inom partiet. Nån borde snart skriva boken om hur man sänker ett parti..

  3. Leif Andreason

    2016-01-15 den 20:21

    Sverige behöver ett reform och revisionsparti.
    Nytt folk som kan rensa bort alla avarter i samhället!

  4. Antebror

    2016-01-02 den 20:44

    Man kan tänka sig ett annat samhälle och ta i så att livstycket spricker. Men när partipiskan viner då sitter alla snällt ner och kniper käft.
    Socialdemokratin har gått i tre olika stadier från socialismen.
    1. Per Albins folkhem
    2. Ernst Wigforss samarbete istället för klasskamp.
    3. Satsa på ekonomiska tillväxtzoner

    Man skulle kunna misstänka att SAP kommer att lanseras som ett investeringsföretag på börsen i nästa steg.

    Ensam står fabriksarbetaren kvar med sina slitna skor.

  5. Staffan Jacobson

    2015-12-20 den 09:03

    Ja, både SSU och ABF är bra på vissa orter. Och i LO talar man fortfarande om ekonomisk demokrati, även om det inte praktiseras. I SAP är det tabu. Det skulle behövas en vänstervridning där, typ Juholt. Men vad kan man begära av ett socialliberalt betongparti? Och inte ens (v) kallar sig socialister längre.

    Men revolutionen lär komma ändå, när vi som minst anar det.

    • Elisabeth Johansson

      2016-02-14 den 14:20

      Ja Håkan var en äkta socialdemokrat men se det gick inte an att vara så mycket socialdemokrat.han blev ju påhoppad av sina egna.

  6. folkets vän

    2015-12-17 den 21:09

    Hmmm… \”Många unga socialdemokrater är dessutom radikala och står för en verklighetsanpassad samhällsanalys\”. Om man är radikal och väljer att gå med i SSU så skulle jag säga att man är otroligt världsfrånvänd 🙂

    • Volvo

      2015-12-18 den 20:14

      Eller så ser de SSU-klubbarna som ett sätt att påverka genom. I min stad hänger Marx på väggen i den lokala SSU-lokalen. Det gör det på fler orter dessutom. Det finns vettigt folk i SSU. Sen att man som socialist helst av allt inte går in i dyl konstellationer på grund av deras moderparti är en annan femma.

      • folkets vän

        2015-12-19 den 23:29

        Men som jag ser det är det bara kontraproduktivt. Sossarnas vänsterfalang, som \”vettigt folk i SSU\”, bidrar enbart till att ge legitimitet och valboskap åt ett de facto borgerligt parti.

  7. Mika

    2015-12-17 den 16:53

    En mycket klok och bra analys. Högervridningen inom S måste få ett stopp för annars finns snart inte mycket kvar av partiet tyvärr.

Svara

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

KONTAKTA OSS

Vill du tipsa oss om en nyhet, eller vill du ge oss feedback och hjälpa oss bli bättre? Hör av dig till oss.

E-post: redaktionen@aktuelltfokus.se
Facebook: facebook.com/aktuelltfokus
Till anonymt kontaktformulär

OM AKTUELLT FOKUS

Aktuellt Fokus är en partipolitiskt obunden sajt för arbetarklass, av arbetarklass. Syftet med sajten är att förmedla ett arbetarvänligt perspektiv inom framförallt nyhetsvärlden och arbetslivet. Vill du annonsera hos oss, kontakta redaktionen@aktuelltfokus.se

Copyright © 2016 - Aktuellt Fokus

Creeper

Upp