Experter sågar nya lagen: ”Regeringen kan själva välja vad som räknas som terrorism”

STOCKHOLM   Juridiska experter varnar för nya grundlagsändringen. Från och med årsskiftet kommer högerregeringen själva kunna välja vad som som ska klassas som terrorism. Hade lagändringen skett på 1970-talet hade stöd till Nelson Mandela resulterat i fängelsestraff.

I november röstade riksdagen för andra gången på kort tid genom två förändringar i grundlagen: begränsningar i yttrandefriheten mot ”utlandsspioneri” och ”röjande av hemlig uppgift” samt en begränsning av föreningsfriheten, för att möjliggöra förbud mot ”terroristorganisationer”.

Den första grundlagsändringen mötte snabbt kritik från journalister och yttrandefrihetsvänner som menade att den skulle innebära begränsningar i vad svenska journalister får skriva om i förhållande till andra stater. Som exempel innebär lagändringen att journalister numera kan bli straffade om dom avslöjar krigsbrott mot civila begångna av exempelvis Turkiet.

Den andra lagändringen har det däremot varit tyst om i borgerlig media. Några som inte är tysta om frågan är svenska Advokatsamfundet, som är öppet kritiska mot inskränkningarna i föreningsfriheten. I ett remissvar till regeringen skriver Advokatsamfundets Mia Edwall Insulander att lagändringen hotar det skydd som grundlagen var tänkt att ge från början.

”Det skulle innebära att den grundlagsskyddade föreningsfriheten blir beroende av hur terrorism definieras på lagstiftningsnivå på ett sätt som medför en risk för att det genom lagstiftning blir möjligt att kringgå det skydd som grundlagen är tänkt att ge”, skriver Mia Edwall Insulander

Advokatsamfundet menar att inskränkningarna i föreningsfrihet gör att den sittande regeringen själva kan välja och vraka över vad som ska klassas som terrorism eller inte. Rent konkret kan det innebära en situation där Sverigedemokraterna driver på regeringen att terrorklassa miljöorganisationer eller antirasistiska nätverk.

Endast Vänsterpartiet röstade emot inskränkningen i föreningsfriheten.

Stöd till Mandela hade klassats som terrorism

Under 1980-talet klassades Nelson Mandela och hans rörelse ANC som terrorister av bland annat Storbritannien och USA. Om dagens lagstiftning hade varit på plats under sjuttiotalet så hade Thorbjörn Fälldins borgerliga regering kunnat terroristklassa svenska folkets stöd till vietnamesiska FNL eller Nelson Mandelas ANC.

Olof Palme demonstrerade mot USA:s blodiga övergrepp mot Vietnam. Foto: Scanpix

Måltavlan för grundlagsändringen är Kurdistans Arbetarparti (PKK). PKK är terrorlistat av USA från och med 1997 och EU från och med 2002. Detta efter hårda påtryckningar från den turkiska regimen.

PKK inte terrorister enligt EU-domstolen

Men terrorklassningen har länge varit omstridd och juridiskt ifrågasatt. 2008 beordrade EU-domstolen att PKK skulle tas bort från listan då EU inte kunnat ge tillräckliga skäl för att terrorlista dem. 2020 konstaterade Belgiens högsta domstol att PKK inte är att betrakta som en terrororganisation. I domslutet konstaterade rätten att PKK är en av flera parter i en inhemsk väpnad konflikt, vilket inte räcker för att uppfylla de kriterier som krävs för att terrorklassa en politisk rörelse. Även Schweitz har vägrat att sätta PKK på sin terrorlista, trots påtryckningar från Erdogans Turkiet.

Kan underlätta utvisningar

Sedan Turkiets president Erdogan började driva Turkiet i en mer auktoritär och öppet diktatorisk riktning har regimen systematiskt anklagat både inhemska och utländska kritiker, journalister, oppositionella politiker och aktivister för medlemskap i PKK. Bara sedan lokalvalen 2019 har regimen tvingat bort 45 av HDP:s 65 folkvalda borgmästare från makten och ersatt dem med regimvänliga tjänstemän, 21 av dessa har fängslats.

Förutom vänsterpolitiker så har även svenska liberaler pekats ut som ”PKK-sympatisörer” i regimnära turkisk media.

En begränsning för Turkiet när de begärt att oppositionella utvisas från Sverige har varit tesen om ”dubbel straffbarhet”; dvs att ett brott måste vara straffbart både i Turkiet och i Sverige för att en person ska utlämnas. Hittills har kurdiska organisationer inte räknats som olagliga i Sverige men när grundlagsändringen träder i kraft så är det möjligt att flera kurdiska aktivister kan komma att utvisas med hänvisning till att de deltagit i en ”terroristorganisation”.

Inskränkningarna i föreningsfriheten börjar gälla från och med den första januari nästa år.

Redaktionen
redaktionen@aktuelltfokus.se