Det här prioriterar Svantesson framför reseavdraget

iFOKUS   Kostnaden för att till ett rättvisare och modernare reseavdrag skulle bli alldeles för dyrt menar finansminister Elisabeth Svantesson som har beslutat sig för att skrota nysatsningen. Men hur dyr är moderniseringen på riktigt och vad prioriterar regeringen istället?

Moderniseringen av reseavdraget var tänkt att omfatta såväl cykling som kollektivtrafik. Vilket många jobbpendlare anses vara mer vara mer rättvist än dagens system som bara gynnar bilförare. Men satsningen lommer inte bli av. Det meddelar finansminister Elisabeth Svantesson. Som skäl anger hon att moderniseringen är för dyr att genomföra.

Enligt siffror från regeringskansliet skulle moderniseringen kosta 4,5 miljarder. Om det är mycket pengar för att få ett bättre system får var och en avgöra själv. Här är däremot några siffror att jämföra med.

När Sverigedemokraterna och regeringspartierna sänkte bensinskatten med 14 öre kostade det staten 7 miljarder kronor i uteblivna skatteintäkter.

Utan att informera riksdagen beslutade regeringen sig för att byta räknemodell för statsbudgeten. Den nya modellen kostar skattebetalarna 55 miljarder i utebliven välfärd och samhällsservice.

Utan att blinka har Sverigedemokraterna och regeringen gjort tummen upp för att ränteavdragen kommer höjas med drygt 13 miljarder kronor i år. Totalkostnaden för ränteavdragen räknas landa på hela 37 miljarder. Enligt statistik från SCB går huvuddelen av miljarderna till välbärgade hushål. Siffrorna visar även att den rikaste tiondelen av hushållen får 20 gånger mer i bidrag än den svagaste tiondelen.

Det hårt kritiserade rut-avdraget kostar staten minst sju miljarder kronor. Försvararna av rut-avdraget menar att avdraget skapar vita jobb men i realiteten är det en dyr och dålig affär för skattebetalarna då varje enskild rut-jobbare kostar staten drygt två miljoner om året.

Samma sak gäller för det hårt kritiserade rot-avdraget som beräknas kosta staten minst 15 miljarder i år. Fast när det gäller rot-jobbarna så kostar varje enskild jobbare skattebetalarna åtta miljoner kronor om året.

46 miljarder om året kostar medlemskapet i EU. En union som har nyliberalismen inskriven i grundlagarna och som har mer makt över Sverige än vad Sveriges riksdag har.

Istället för att införa Sverigepriser på den svenska elmarknaden enades Sverigedemokraterna och regeringen om att ge bort 55 skattemiljarder som i slutändan hamnar i elbolagens fickor.

Redaktionen
redaktionen@aktuelltfokus.se