Aktuellt Fokus

INRIKES

Nya konflikter inom Vänsterpartiet – Ali Esbati: ”Jag tycker kritiken blir lite märklig”

INRIKES Vänsterpartiets officiella inställning är att partiet vill avskaffa Finanspolitiska rådet. Vänsterpartiet ger utökad makt till just Finanspolitiska rådet i en blocköverskridande överenskommelse om ett nytt finanpolitiskt ramverk. Nu får partiets ledning stark kritik från de egna gräsrötterna. Aktuellt Fokus har talat med riksdagsledamoten Ali Esbati som ger sin syn på kritiken.

I Vänsterpartiets  ger Vänsterpartiet grönt ljus för att utöka makten hos Finanspolitiska rådet. Uppgörelsen mellan V och övriga partier i riksdagen (utom SD) innebär att Finanspolitiska rådets makt stärks samt att överskottsmålen slås fast fram till 2026. Det offentliga ska visa överskott, och det Finanspolitiska rådets ord kommer att väga tyngre än demokratiska beslut.

Vänsterpartiets officiella hållning i frågan är att partiet vill avskaffa Finanspolitiska rådet. Anledningen till det är att partiet inte ställer upp på idén om en okontrollerad riksbank som ligger utanför demokratiska beslut.

På sociala medier har många vänsterpartister kritiserat partiledningens överenskommelse med övriga partier. Kritikerna menar att partiledningen inte står upp för den egna vänsterpolitiken. Men det är inget som ledningen inom V vill hålla med om. På Facebook har flera V-toppar försvarat sitt handlande med att det handlar om pragmatism. Bland annat skriver riksdagsledamoten Ali Esbati i Flamman att ”Man kan förstås önska sig ett annat ramverk. Men det är knappast genom att inte delta i utformningen av faktisk finanspolitik genom budgetförhandlingar, som man bäst utmanar ‘varje epoks förhärskande idéer’. Det gör man till exempel genom att fortsätta mobilisera stöd för en offensiv och massiv satsning på välfärd och investeringar.” Två månader innan Esbati uttalade sig i Flamman, intervjuades han av Svenska Dagbladet. I SvD-intervjun var budskapet ett annat – då propagerade Ali Esbati för att man ska lägga ner det kontroversiella rådet.

Med anledning av situationen inom Vänsterpartiet har Aktuellt Fokus ställt frågor till Ali Esbati. Via mail svarar han att han tycker att kritiken mot Vänsterpartiet är märklig.

Vad tycker du om den interna kritiken mot att Vänsterpartiet accepterar mer makt till Finanspolitiska rådet?

Ali: ”Vänsterpartiet vill lägga ned Finanspolitiska rådet. Det har vi motionerat om i Riksdagen och det har vi även vid upprepade tillfällen framfört offentligt, till exempel genom mig, i SvD den 30 november 2017.”

Men vad tycker du om kritiken?

”Jag tycker att kritiken blir lite märklig, med tanke på att Vänsterpartiet har en tydlig ståndpunkt gällande Finanspolitiska rådet.”

När du försvarar den här uppgörelsen i Flamman skriver du: ”Det gör man till exempel genom att fortsätta mobilisera stöd för en offensiv och massiv satsning på välfärd och investeringar.”  Men med anledning av det Finanspolitiska rådets makt stärks minskar möjligheten för en progressiv välfärdspolitik. Hur ser du på det?

”Finanspolitiska rådets uppgift är att göra en ‘oberoende’ granskning av regeringens finanspolitik. Detta tycker jag är en märklig ordning. Det är fritt fram för alla att göra granskningar av regeringens finanspolitik. Det behövs inte ytterligare en statlig myndighet som utifrån ganska bestämda teoretiska uppfattningar ska ha synpunkter på den finanspolitik som regeringen föreslår och riksdagen fattar beslut om. Men det är inte Finanspolitiska rådet som bestämmer finanspolitiken och det är inte Finanspolitiska rådet som styr över samhällsdebatten om ekonomisk politik. Möjligheten att föra progressiv välfärdspolitik avgörs just genom det jag nämner i Flamman, att mobilisera för en sådan politik och se till att vinna majoritet för den, bland annat i riksdagen.”

Men om det nu inte behövs ett Finanspolitiskt råd. Varför accepterar ni det då?

”Vi var mot att Finanspolitiska rådet bildades och vi har föreslagit att det ska läggas ned. Det ser jag inte som att ‘acceptera’  rådet. Finanspolitiska rådets roll är kopplad till det finanspolitiska ramverket. Kring det ramverket har vi gått med på en bred överenskommelse, eftersom den som sagt ger ett större utrymme att bedriva expansiv finanspolitik. Men det måste inte finnas ett finanspolitiskt råd. Oavsett vad man tycker om det finanspolitiska rådet så är det dock en extrem överdrift att säga att det är det som idag är det största hindret mot en mer progressiv ekonomisk politik.”

Kritikerna menar att mer makt till Finanspolitiska rådet innebär en cementering  av det nyliberala samhället. Håller du med om det?

”Det finns många institutionella uttryck för det kvardröjande nyliberala greppet över den ekonomiska politiken och debatten om den. Finanspolitiska rådet kan ses som ett exempel på detta. Överenskommelsen om ett förändrat finanspolitiskt ramverk går i rätt riktning om man har den syn vi har. Det nya ramverket ger större möjlighet att bedriva en expansiv finanspolitik. Det är bra. Detta behöver också kompletteras med möjligheten att ha en investeringsbudget för staten och på andra sätt öka investeringarna i såväl fysisk som social infrastruktur. Vi har bland annat föreslagit en grön investeringsfond med 100 miljarder i kapital. Det är den typen av politiska förslag som verkligen utmanar nyliberalismens grepp.”

Kan ni även tänka er att vara pragmatiska när det gäller privata företagares välfärdsplundring – så kallade ”vinster” i välfärden eller flyktingmottagandet?

”Vi är alltid pragmatiska i betydelsen att vi värdesätter och eftersträvar konkreta resultat, hellre än poserande med ståndpunkter. När det gäller läckaget av skattepengar från välfärden till privata bolag, har vi som bekant varit starkt pådrivande för en tydlig och konkret förändring, före och efter senaste valet. Det har varit en svår dragkamp med mycket starka politiska och ekonomiska intressen inblandade. Vi har likväl hållit i frågan och i mars är det planerat att en proposition läggs på riksdagens bord, så att det kan röstas om den före valet.” svarar Ali Esbati.

Kim Fredriksson

Upp