INRIKES

Terrorkopplad högerextremist lurade Palmecentret

Anna Sundström - Foto: Ylva Säfvelin/AiBi

INRIKES Palmecentrets generalsekreterare Anna Sundström medverkar i en fascistisk propagandafilm. I propagandafilmen låter Sundström sig bli intervjuad av en högerextremist med terrorkopplingar och som bedrivit krigsförberedelser utomlands. Enligt Palmecentret lurade högerextremisten sig till intervjun genom att påstå att den skulle användas till en uppsatts på försvarshögskolan.

Via mediaprojektet Palaestra Media försöker den terrorkopplade högerextremisten Jonas Nilsson bedriva propagandaverksamhet mot ANC-regeringen i Sydafrika – ett land som Nilsson tidigare har bedrivit krigsförberedelser i, tillsammans med öppna nazister och sympatisörer till före detta apartheidregimen. I en propagandafilm knutet till projektet sprider Jonas Nilsson narrativet att den vita befolkningen i Sydafrika skulle vara utsatt för ett pågående folkmord. Några som medverkar i Jonas Nilssons propaganda är det socialdemokratiska Palmecentret.

I en dryg halvtimme låter Palmecentrets generalsekreterare, Anna Sundström, sig bli intervjuad av den terrorkopplade högerextremisten. När vi pratar med personal på Palmecentret får vi reda på att Jonas Nilsson lurade sig till intervjun med generalsekreteraren. Jonas Nilsson ska bland annat ha påstått att intervjun var till ett projekt som han bedrev på Försvarshögskolan där han studerar. Först i efterhand, när intervjun var publicerad, framgick det att Nilsson hade publicerat intervjun för att legitimera sitt politiska engagemang.

Vill framställa S som delskyldiga

Syftet med intervjun är enligt Jonas Nilsson själv att framställa Socialdemokraterna som delskyldiga i det så kallade ”folkmordet”. Anledningen till det är socialdemokratins stöd till det socialistiska ANC-partiet som fick makten efter att apartheidregimen föll och Sydafrika blev demokratiskt.

I intervjun säger Jonas Nilsson helt riktigt och sant att det numera finns kåkstäder där endast vita bor, ett fenomen som inte fanns under apartheidregimen. Men på ett utstuderat och propagandistiskt sätt utelämnar han att Sydafrika är kapitalistiskt och att kåkstäderna är konsekvenserna av ett hårt klassamhälle, samt att majoriteten av den rika eliten i Sydafrika fortfarande är vit och ägarkoncentrationen i landet är ungefär likadan som under apartheidregimen. Enligt det högerextrema resonemanget är kåkstäderna ett uttryck för en medveten raspolitik mot vita. I intervjun påstår Jonas Nilsson att situationen har lett till att uppemot hundratusen vita personer har format en väpnad styrka som är beredd att gå ut i krig. När Nilsson tar upp den väpnade styrkan frågar han Anna Sundström om hon vill förmedla något till de krigsförberedande vita.

Kontakt med väpnade styrkor

Även om hundratusen man är en osannolik siffra så har Nilsson en del erfarenhet av krigsförberedelser och krig. Aktuellt Fokus har tidigare rapporterat om har Nilsson rest till Sydafrika där han anslöt sig till vit-maktpartiet AWB som strider för att återinföra apartheidregimen i landet. Partiet har tränat sina medlemmar i krigföring och förbereder sig för att ta tillbaka landet genom att bedriva raskrig. Om det är AWB Nilsson syftar på framkommer inte under intervjun.

Förstod under intervjuns gång

Enligt Palmecentret hade man ingen aning om Jonas Nilssons politiska kopplingar. När Aktuellt Fokus pratar med Palmecentrets generalsekreterare, Anna Sundström berättar hon hur den terrorkopplade fascisten lyckades lura sig till intervjun, och på så sätt lyckas kringgå säkerheten på Sveavägen 68.

– När han kontaktade oss så gjorde han det som student vid Försvarshögskolan. Han uppgav att han skriver en D-uppsatts vid Försvarshögskolan som handlar om hur konflikter hanteras inom ramen för det demokratiska systemet i Sydafrika. Det var mot den bakgrunden som vi tackade ja till intervjun, säger Anna Sundström till Aktuellt Fokus.

Du har medverkat i en intervju med Jonas Nilsson från Palaestra Media som handlar om Sydafrika och ANC. Kände ni till att Jonas Nilsson har starka kontakter med sympatisörer till före detta apartheidregimen och den nazistiska terrorrörelsen Nordiska Motståndsrörelsen.

– Inte vid tillfället, säger Anna Sundström till Aktuellt Fokus men tillägger att hon började förstå vad han hade för åsikter under tiden han intervjuade henne.
– När vi fick en förfrågan om intervju så kände vi inte till det, men däremot misstänkte jag det under intervjun. Sen efter intervjun kollade vi upp honom och fick bilden klar för oss.

Syftet med intervjun är enligt Nilsson själv, att framställa Socialdemokraterna som delskyldiga i det extremhögern beskriver som ett folkmord på vita i Sydafrika. Hur ser du på det?

– Ja vad ska jag säga om det, det finns inga massmord på vita i Sydafrika. Det stöd vi gav till ANC och Sydafrika, och det stöd som vi fortfarande ger till organisationer i det sydafrikanska samhället handlar om att fortsätta bygga ett Sydafrika som är grundat på den väldigt progressiva och inkluderande konstitution som kom till stånd i samband med demokratiseringsprocessen och det första fria valet 1994. Den är supertydlig, det handlar om att skapa ett samhälle där alla har samma rättigheter och skyldigheter.

Hur känns det att bli utnyttjad för att ge legitimitet åt högerextremister?

– Det känns naturligtvis inte bra. Jag beklagar verkligen det och vill på inget sätt ge legitimitet åt dessa. Jag delar verkligen inte den verklighetsuppfattning som han försöker beskriva. Jag beklagar verkligen att vi överhuvudtaget figurerar i det här sammanhanget och för att dom kan använda oss för att ge legitimitet för sin snedvridna syn på den politik som förs i landet.

Hade ni ställt upp på intervjun om ni hade känt till syftet med intervjun?

– Nej det hade vi inte gjort. Jag vill inte låta mig användas av dessa personer, säger Anna Sundström och tillägger att hon inte har något emot att ta debatten med högerextremister men att det är skillnad på att ta debatt och att bli använd som högerextrem propaganda.

Problem men knappast folkmord

Sedan flera år tillbaka har den europeiska extremhögern drivit frågan att det pågår ett folkmord på vita i Sydafrika. När vi granskar det dödliga våldet mot vita i Sydafrika tar det inte lång tid förrän man inser att fenomenet är ett problem. Men är ett problem samma sak som folkmord? Nej faktiskt inte. Faktum är att rasligt motiverat våld är betydligt mindre förekommande nu än under apartheidregimen.

I samband med ANC:s före detta ungdomsledare, Julius Malemas boertal 2010, som hade föregåtts av politiska och ekonomiska oroligheter i landet, sköt det dödliga våldet mot vita i taket. Hundratals vita farmare dödades av ursprungsbefolkningen som även tog över deras farmer. Nu åtta år senare är antalet mord nere på 74 stycken. En ökning med 28 procent från 2015/2016 och den högsta siffran sedan oroligheterna 2010/2011. Under samma period var det totala antalet mord 19 016 stycken i Sydafrika.

 

Kim Fredriksson
kim.fredriksson@aktuelltfokus.se

Upp