Kulturutövarnas kulturkonsumtion

KULTUR   I flera år har evenemanget Kulturnatta arrangerats av Göteborg Stad i samarbete med det fria kulturlivet och bjudit på ett brett utbud av konst och kultur. Evenemanget som kallats för festivalen av alla, för alla är en natt i oktober då det stått enskilda fritt att både arrangera en kulturtillställning eller programpunkt, och att medverka i egenskap av besökare och njuta av kvällsöppna teatrar, gallerier, ateljéer, biografer och kulturhus.

Inom ramen för detta kulturella knytkalas som historiskt sett alltid varit kostnadsfritt har göteborgarna i flera år haft möjlighet att delta i allt från workshops och danskurser till temavandringar. Syftet har varit att främja ett fritt och rikt kulturliv och att göra det möjligt för besökare att upptäcka nya saker samtidigt som man bidragit till en öppen och jämlik stad. Kulturnattan är endast ett av många kulturevenemang som hålls i Sverige årligen för att främja kulturlivet och säger rätt mycket om kulturens betydelse i samhället. Hur klassificeras då kulturbegreppet?

Vad är kultur?

I allmänhet förknippas kultur ofta med konst och delas inte sällan därutöver upp i fin- eller fulkultur, det vill säga ett kritikerrosat verk av en Nobelprisbelönad författare jämfört med exempelvis kiosklitteratur. Rent semantiskt skiljer man dessutom på kultur ur ett humanistiskt perspektiv och ur ett samhällsvetenskapligt sådant. Medan det tidigare omfattar “klassisk” kultur i form av böcker, konst, musik, film och teater räknas olika individers livsstilar, trosåskådningar och traditioner in i det senare. Med ledning av vår kortfattade introduktion ter det sig naturligt att kulturen är i ständig förändring och påverkas av yttre faktorer, till exempel större världshändelser, trender eller möten mellan två skilda kulturer. 80-talets pudelrock band som Europe, Whitesnake och Poison känns exempelvis inte särskilt tongivande och moderna med dagens mått mätt. Den svartvita stumfilmen räknas förvisso som ett viktigt kulturellt landmärke men har genomgått en radikal omvandling och känns idag föga aktuell.

Kulturens utveckling

Avslutningsvis har ny kultur ersatt äldre kultur även inom den så kallade matkulturen. Få av oss ställer exempelvis rätter som Flygande Jakob och kalops på matbordet idag. Vi har istället låtit oss influeras av Asien och Mellanöstern, och 2021 känns rätter som couscous och vietnamesiska vårrullar minst lika relevanta inom svensk matkultur. En kan givetvis inte tala om att kultur att nämna några av vår tids största kulturikoner – det vill säga personer som utmärkt sig genom sina respektive kulturella skrån. Bergman, Coppola och Ruben Östlund har exempelvis gjort mycket för filmkonsten medan Prince, Chopin och Bob Dylan gjort detsamma för musiken. Därtill sällar sig skaran av konstnärer, författare, poeter som också format vårt kulturliv. I den här artikeln tänkte vi ta oss an några stora kulturpersonligheter och för en gångs skull kika på deras egen kulturkonsumtion.

Glitter och glamour för Fleming 

Nämner du Agent 007 James Bond höjer få på ögonbrynen. Den fiktiva karaktären som spelats på bioduken av alla från Roger Moore och Sean Connery till Daniel Craig är något av en legend i filmsammanhang. Faktum är dock att Bond aldrig hade existerat om det inte vore för den brittiska författaren och journalisten Ian Fleming som skrev hela tolv romaner om gentlemannen agent 007. Böckerna om Bond äger inte sällan rum i fartfyllda och spännande miljöer som yachter och casinon, och då gärna runt roulettebordet. Det senare är kanske inte så konstigt eftersom roulette var ett stort intresse hos Fleming och något han ofta ägnade sig åt. Det är kittlande att tänka på huruvida Fleming, som gick bort 1964, hade varit lika entusiastisk över casinoindustrins utveckling till att bli allt mer digital, och den rad olika Roulette spel som idag finns tillgängliga online, eller om han hållit sig till det “gamla, goda sättet”.

Bowie och Carreys konstintresse 

Artisten David Bowie, känd för hits som Life on Mars och alter egot Ziggy Stardust är en musikalisk ikon och Jim Carrey slog igenom stort genom slapstickfilmen The Mask från 1994 och har därefter haft huvudrollen i ett antal rosade komedier. Det få vet om är dock att dessa kulturutövare har mer än kändisskap och framgång gemensamt. Bägge ägnar sig nämligen åt konst och måleri på fritiden. Bowie klassade sig själv som målare och artist och hade en privat konstsamling som uppskattas till ett värde om 17 miljoner dollar. Dessutom såldes hans egna verk på auktion 2016 och drog in 50 miljoner dollar. Carrey delade med sig av sitt konstintresse med sina fans när han släppte en sex minuter lång dokumentär inspelad i hans studio. I en intervju ska han ha sagt att han målar eller skulpterar nästan varje dag och att han räknar konsten som minst lika givande som skådespeleriet eller samtal med andra.

Marilyn i Popart

Marilyn Monroe och prosan

Trots att Marilyn Monroe med sina säregna ansiktsdrag och blonderade lockar räknas som såväl skönhets- som modeikon är hon främst känd för sina prestationer på vita duken som skådespelerska. Långt efter hennes död upptäcktes dock att hon haft en förkärlek för poesi då ett antal av hennes ditintills okända dikter upptäcktes och sedermera gavs ut av de franska och amerikanska förlagen Editions du Seuil respektive Farrar, Straus and Giroux. Dikterna, ibland åtföljda av illustrationer, sägs ha skrivits av Monroe mellan 1943 och 1962 och består av allt från utkast till intervjusvar och matrecept till vacker prosa om personliga ämnen.

Schackspelaren Tolstoj

Den ryska författaren Leo Tolstoj är känd för några av vår tids mest episka och storslagna verk såsom Krig och Fred och Anna Karenina. Det är dock få som kanske känner till att skrivandet inte var Tolstojs enda passion, han ägnade sig även åt schackspelande. Enligt hans levnadstecknare Aylmer Maude som han ofta spelade tillsammans med hade Tolstoj ingen nämnvärd fackmannamässig kunskap om spelet men var en skicklig och alert schackspelare.