Kontakta oss

DEBATT

Salka Sandén: ”Ta reda på fakta innan du uttalar dig, Janne Josefsson”

Publicerat

den

DEBATT Janne Josefsson hävdade i sitt sommarprat att svenska folkbibliotek bränner böcker på bål av ideologiska skäl – i detta fall Pippi Långstrump i Söderhavet. Salka Sandén, utbildad vid Bibliotekshögskolan i Borås, passar på att förklara för både Janne och andra behövande hur biblioteken fungerar på riktigt, bortom braskande rubriker och uttalanden.  

Janne Josefsson pratade bland annat om hur viktigt han som granskande journalist tycker det är att inte vara manipulativ eller fara med osanningar i sitt Sommarprogram. Därefter gjorde han ett häpnadsväckande uttalande om hur svenska folkbibliotek skulle vara bokbrännare för att de gallrar sina bestånd, och pekade specifikt ut Botkyrka bibliotek. Botkyrka kommun svarade på dessa uttalanden och förklarade att det inte är konstigt att gallra ut ett gammalt exemplar av Pippi Långstrump för att ersätta det med samma bok i ny utgåva. Som svar hävdade Janne Josefsson att bibliotek bara ska gallra ut och ersätta böcker som är ”uttjänta”, det vill säga enligt hans version mer eller mindre faller sönder när man försöker bläddra i dem.

Okej, Janne Josefsson. Eftersom du hävdar att det är viktigt att inte vara svepande och manipulativ och fara ut med anklagelser utan grund, så känner jag som utbildad vid Bibliotekshögskolan i Borås och verksam inom bibliotek att du kanske skulle ha glädje av att få en och annan grundläggande sak förklarad för dig kring hur folkbibliotek fungerar och inte fungerar. Med basic kunskaper om den verksamhet man pratar om behöver man inte dra osanna demoniserande slutsatser som bara får en att framstå som just okunnig.

Okej, så det här är fakta: det finns bibliotek som har en bevarandeskyldighet för alla bokexemplar. Folkbiblioteken tillhör INTE dessa. Varje år gallrar folkbiblioteken många fler böcker än vad de egentligen skulle vilja. Orsaken till det är att folkbiblioteken hela tiden håller sig ajour med ny litteratur och nya faktaböcker på olika områden, och till slut blir hyllorna för trånga. Bibliotek med bevarandeuppdrag växer hela tiden och måste hitta nya lokaler eller bygga fler underjordiska valv och så vidare. Den möjligheten har inte folkbibliotek. Därför gallras även mycket god litteratur och därför är det alltid en bra idé för den lässugne att ta sig en titt i ”gallrat”-vagnarna på sitt folkbibliotek där man kan hitta värdefulla titlar för bara några kronor.

I Botkyrkas fall har man, om man nu ska tro Janne Josefsson, inte utförsäljning på de gallrade exemplaren, utan de har gått direkt till destruktion. Synd kan man tycka, men inte heller alla böcker som hamnar på en gallrat-utförsäljning blir i slutänden sålda. Och då måste man i vilket fall som helst destruera.

En del bibliotek gallrar kontinuerligt under året, en del har halvårsutgallringar. Och nej: bibliotekarier gallrar inte av ”ideologiska” skäl! En bibliotekarie har en god utbildning som gör att många olika aspekter vägs in i bedömningen både vid gallringar och inköp på bibliotek.

Kulturhusets dåvarande konstnärlige ledare gjorde 2012 en ideologisk affär av att gallra ut ett Tintinalbum, men så kom han heller inte för fem öre in på det jobbet från någon del av biblioteksprofessionen. Jag tillhörde dem som var väldigt kritiska till hans sätt att agera utifrån ett bibliotekarieperspektiv, där beslut baserade på ren ideologi alltid måste ses som förkastliga. Men detta var också ett totalt undantag, i biblioteksvärlden i stort går det inte till så.

Att däremot som Botkyrka bibliotek gjorde i det här fallet, besluta att när man gallrar ut en gammal Pippibok ersätta den med den nu gällande moderniserade upplaga som förlaget står bakom är KNAPPAST kontroversiellt på en enda punkt. Ett folkbibliotek är inget museum och har inte bevarandeuppdrag. Man tar inte in utdaterade utgåvor av böcker bara för sakens skull. Man har den moderna översättningen av Bibeln och klassiker på modern svenska. Jag kan lova dig, Janne Josefsson, att så gott som 100 procent av alla som lånar en Pippibok på ett folkbibliotek är moderna föräldrar som vill läsa en bok för sina barn. De efterfrågar inte specifikt en föråldrad version. Ingen kommer in på biblioteket och vill låna både nya och gamla Pippi för att jämföra idéinnehåll, eller liknande.

Kungliga biblioteket HAR däremot ett bevarandeuppdrag. Det uppdraget gäller allt tryckt material i Sverige. Om ett utgallrat exemplar av Pippi Långstrump brunnit upp i Botkyrka betyder det alltså inte att det utplånats ur historien eller inte går att få tag på. Dessutom är det så, att om du ändå skulle vilja låna ett inaktuellt exemplar av Pippi Långstrump i Söderhavet så har ditt lokala bibliotek en funktion som kallas ”fjärrlån”. Det betyder att du enkelt med hjälp av en databas som heter LIBRIS kan få tillgång till en mängd olika exemplar av samma bok.

Igår kväll sökte jag efter Pippi i Söderhavet via LIBRIS, flertalet av dessa var äldre upplagor, varav tre originalupplagan från 1948.

Men på Botkyrka folkbibliotek kan jag lova dig att de har så mycket barnböcker, och således så trångt i sina hyllor, att det faktiskt vore oförsvarbart att både ha nya och gamla versionen av Pippi, och självfallet ska man då vid nyinköp välja den nu gällande. En av de allra dummaste kulturattackerna från dumhögern för närvarande är detta pågående totalt ogrundade misstänkliggörande av bibliotekariekåren.

Bibliotekarier målas ut som någon sorts bokbrännande rödgardister, av människor som SJÄLVA på rent ideologiska grunder vill lägga sig i och sätta sig över bibliotekens professionella bedömningar av vilka böcker som ska köpas in respektive gallras på folkbiblioteken. Till er har jag två tips på bättre tillvägagångssätt:

1. Vill ni att ert lokala bibliotek ska köpa in en bok så ge dem ett inköpsförslag – jag kan lova att inköpsförslag från låntagare tas under beaktande.

2. Vill ni bevara böcker av ideologiska skäl som gallras inom folkbibliotekets normala gallring – starta ett EGET bibliotek! Det finns inget som förbjuder privatpersoner eller organisationer att ha boksamlingar eller att låna ut till sina medlemmar vad jag vet. Starta ”SD-biblioteket där vi HAR Tintin i Kongo och Pippi MED negerkungen”. Men ge fan i att bete er som politiska kommissarier som politiskt ska börja diktera folkbibliotekets innehåll. DET är nämligen på riktigt brunskjorteri och det är inte en välkommen utveckling för biblioteken.

När det gäller dig, Janne Josefsson, så vet jag ingenting om ifall du är en flitig biblioteksbesökare eller ej. Låntagarnas anonymitet och integritet är en oerhört viktig biblioteksetisk princip. Precis på samma sätt som saklighet, allsidighet, det demokratiska uppdraget att nå ut till olika minoriteter och resurssvaga, verka stödjande för barns och vuxnas läsutveckling och främja språket, litteraturen och det demokratiska samtalet är oerhört viktiga biblioteksetiska principer. Och etik är en mycket levande del av bibliotekariers praktik varje dag och i varje beslut.

Men jag tycker nog att när nu bibliotekens utbud ligger dig så varmt om hjärtat så vore det inte fel om du satte dig in lite mer i hur denna fantastiskt rika helt avgiftsfria medborgerliga resurs praktiskt fungerar! Särskilt innan du avkunnar offentliga domar mot en helt oskyldig normal vardagspraktik som att gallra ut gamla exemplar och vid nyinköp sen köpa det nyaste.

En ingång på ditt lokala bibliotek är ämnesordet Bok och biblioteksväsen inom SAB (katalogiseringssystemet som är gängse på folkbibliotek). Du kan även söka exempelvis på ämnesordet ”bibliotek” via LIBRIS. Eller läsa på Kungliga Bibliotekets hemsida, där informeras om olika typer av bibliotek inom det allmänna svenska bibliotekssystemet, biblioteksplaner, de olika bibliotekens allmänna uppdrag och annat viktigt och intressant.

Lycka till!

Salka Sandén
redaktionen@aktuelltfokus.se