57 år sedan den fascistiska statskuppen i Grekland

DAGENS DATUM   Statskuppen i Grekland beskrivs som en av de mest dramatiska och fasansfulla händelsen i landets moderna historia. Idag är det exakt 57 år sedan den högerjuntan grep makten och avskaffade demokratin i demokratins vagga.

Det var den 21 april 1967 som en grupp högt uppsatta militärer över makten i landet och bildade en hemlig organisation som kallades ”Juntan”. Kuppen ägde rum mitt i natten och var relativt blodlös, men det skulle snart ändras. Utåt sade man att kuppen för Greklands bästa, att juntan egentligen företrädde folkviljan i landet.

Avskaffade demokratin

Det första kuppmakarna gjorde var att upplösa parlamentet och avskaffa demokratin. De styrde genom en serie militärjuntor och tillsatte regeringar som lydde under dem. Regeringarna genomförde en rad auktoritära åtgärder, som censur av media, inskränkningar av yttrandefriheten och förbud mot politiska partier och fackföreningar.

Stora partier som Socialdemokraterna och kommunistpartiet KKE tvingades gå under jorden och bedriva sina verksamheter i hemlighet. Detsamma gällde fackföreningar, studentkårer och aktivistgrupper.

Beundrade Hitler

Den första ledaren för Juntan var Georgios Papadopoulos, som var en hög officer inom den grekiska armén. Papadopoulos hade uttryckt beundran för Adolf Hitler och nazismen och hade haft kontakter med flera nazistiska organisationer i Grekland. Han ledde juntan en järnhand och använde sig av stenhård censur, tortyr och fängslanden för att tysta alla som var emot honom.

En av de mest framträdande ledarna i juntan var fascisten Ioannis Pattakos, som var en av de tre högst uppsatta officerarna som genomförde statskuppen 1967. Pattakos var tidigare medlem i den fascistiska organisationen ”Nationell radikal union” och hade kopplingar till flera nazistiska grupper i Tyskland.

Över tiotusen mördades

Under Juntans styre drabbades Grekland av omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna, inklusive tortyr och försvinnanden av politiska motståndare. Juntan förde också en aggressiv utrikespolitik, som inkluderade stöd till repressiva regimer i andra länder som Francos fascistregim i Spanien, Pinochetregimen i Chile och apartheidregimen i Sydafrika.

Flera av juntans politiska motståndare mördades. Särskilt utsatta var fackföreningsaktivister och studenter. Enligt Amnesty International och andra människorättsorganisationer mördades över 10 000 människor av regimen.

Svenska reaktioner

Den svenska reaktionen på kuppen var hård, inte minst från den breda allmänheten som reagerade hårt på brutaliteten.

Flera svenska politiska partier inklusive, Liberalerna och Centerpartiet, fördömde kuppen och uppmanade militärjuntan att återställa demokratin. Kommunistiska partiet och Socialistiska partiet fördömde också kuppen, men uttryckte också oro för att våldet skulle bli värre, vilket dom också hade rätt i.

Efter kuppen gick statsminister Tage Erlander ut och fördömde kuppmakarna.

”Vi måste stå upp för frihet och demokrati, oavsett var de hotas eller undertrycks. Vi kan inte tyst acceptera brott mot de mänskliga rättigheterna, för i så fall underminerar vi våra egna värderingar och principer.”, sa han.

Magnus Karlsson
redaktionen@aktuelltfokus.se