ARBETSLIV

Arbetsplatsolyckorna: Verkligheten bakom statistiken – Därför dör vi på jobbet

iFOKUS | När Aktuellt Fokus reporter ringer Jonas Eriksson, platschef på Södra Cell, för en kommentar om företagets senaste dödsolycka jämför Jonas Eriksson antalet dödade arbetare med trafikolyckor. Följ med in i verkligheten bakom statistiken – Därför dör vi på jobbet.

Vad är det som egentligen gömmer sig bakom en arbetsplatsolycka? Varför dör folk fortfarande på sina arbetsplatser? Jag har pratat med en av dem som varit med om arbetsplatsolyckor. Han berättar för mig hur osäker arbetsmiljön är och om att de ställen som han arbetat på är långt ifrån säkra arbetsplatser.

“Larmet vid olyckan gick inte på och säkerhetsåtgärderna fungerade ännu en gång inte som dom skulle.”

Vi läser i media om hur människor gång på gång far illa på sina arbetsplatser, om hur arbetare får tunga föremål på sig och om hur människor till och med dör på sina jobb. En av dem som har upplevt olyckor på arbetsplatser är Erik själv. Han är en ung arbetare som har jobbat en tid i svetsarbranschen. Erik berättar om hur han har varit med om både det ena och andra under sin tid som svetsare. Hur han har sett en arbetskamrat bli av med ena handen och för ett tag sedan var han med om en tragisk dödsolycka på sin arbetsplats. Som om inte detta vore nog skedde det en ytterligare arbetsplatsolycka, Erik var själv på plats när det hände.

 

För några veckor sedan börjar en svetsare på Södra Cell Värö sin arbetsdag, men något går fel och arbetaren får frätande lut i ögonen och i ansiktet. Larmet vid olyckan gick inte på och säkerhetsåtgärderna fungerade ännu en gång inte som dom skulle. Ännu en arbetare blev offer för en osäker arbetsplats. De ekonomiska resurser som ska förbättra arbetssituationen för arbetare dras in och läggs undan och som vanligt är det arbetarna som får betala priset.

–  Den skadade kollegan var chockad och kraftigt nerkyld innan någon hittade honom eftersom larmet inte gick på vid olyckan. Ögonduschen som egentligen skulle ligga på en temperatur vid 25-30 låg vid olyckan på en temperatur vid 10-15 grader. Det som skulle funka vid olyckstillfället på arbetsplatsen fungerade inte, berättar Erik.

 

Den bristfälliga säkerheten på arbetsplatser upprepas och när jag kollar närmare på det ser jag hur arbetsplatsolyckor är något som problematiskt nog har upprepas sen en långt tid tillbaka. Redan på 1970-talet då det industriella arbetet var som störst hände det arbetsplatsolyckor och dödsfall bland arbetare. Kollar vi ännu närmare bottnar arbetsplatsolyckor i indragna ekonomiska utgifter för säkerhetsåtgärder på arbetsplatserna. Anledningen är att arbetsplatsen vill spara på ekonomin och gå med mer vinst istället för att förbättra situationen för arbetare och minska arbetsplatsolyckor. Men hur fungerar det då om den osäkra säkerheten som finns inte ens fungerar vid olyckor och ska folk behöva mista sina liv för att det inte finns tillräckligt med ekonomiska resurser till att förbättra arbetsmiljön? Allt verkar bottna i värdet av vinst före en säker arbetsmiljö för arbetarna.

– Arbetsmiljön är helt klart en klassfråga. Detta sker på svenska arbetsplatser för att mer och mer ansvar över säkerheten läggs på den enskilda arbetaren och på en stor arbetsplats med många olika företag och underentreprenörer så måste arbetsmiljöarbetet organiseras på en högre nivå. Ökad stress leder också till att fler arbetsplatsolyckor sker. Företagen sätter ökad vinst före arbetsmiljösatsningar, menar Erik.

“Det är väldigt tragiskt att personen omkom men…”

För ett tag sedan hände en tragisk dödsolycka på Södra cell Värö och denna arbetsplatsolycka är långt ifrån den första på företaget. Ägarna bär nu det tunga ansvaret på sina axlar. Dödsolyckan orsakades av en dålig luftkrok som inte höll måttet. Jag vänder mig till platschefen på Södra Cell för en kommentar om händelsen.
– Det är väldigt tragiskt att personen omkom men om man tittar på timmarna som vi har jobbat och  jämför med människor som dör i trafiken så ligger vi bra till, menar Jonas Eriksson.

Använder ni verktyget i arbetet fortfarande?
– Nej, det gör vi självklart inte. Verktyget gick ju sönder vid dödsolyckan, säger Jonas Eriksson.

 

Jag vänder mig till Erik igen för en kommentar och undrar vad han tänker som arbetare på företaget om platschefens uttalande, ska en arbetsplats vara lika osäker som att köra bil i trafiken?
– En dålig luftkrok ska inte inte komma in på en arbetsplats från första början, det handlar om att dom vill slippa att ta ansvar för underleverantörerna och stressen i det skapar också risk för arbetsplatsolyckor, menar Erik.

Jag pratar med Nils-Erik Andersson på Svenska Pappersindustriarbetarförbundet, han säger att han inte håller med om Eriks uttalande. Han tror inte att det handlar om att vinsten före säkerheten och menar att Södra Cell Värö inte är en mer osäker arbetsplats än någon annan. Det pratas också om det nya projektet som har varat i två år. Ett projekt som handlar om att arbetarna ska jobba jämsides med olika leverantörer, det vill säga olika delprojekt. Ibland ligger ansvaret på en firma i en begränsad tid och ibland ligger ansvaret på Södra Cell. Detta skapar svårigheter för rapporteringen av arbetsplatsolyckor när det väl gäller vilket företag som tar på sig ansvaret för en olycka. Nils-Erik Andersson kommenterar:

– Det har hänt ett par olyckor och det är inget som går att förneka. Men jag upplever att vi jobbar seriöst med arbetsmiljöarbetet bland annat med inrapporteringssystem så att olyckshändelserna anmäls så att vi får reda på hur olyckorna har gått till. Om vi jämför i branschen så har vi inte en arbetsskadefrekvens högre än andra arbetsplatser, säger Nils-Erik Andersson.

 

Slutligen får jag bilden av en osäker arbetsmarknad och arbetsmiljö i en osäker tid. Arbetare mister livet på sina arbeten men jobbet måste trots allt slutföras och hur osäker arbetsmiljön än är så blir det en vardag i arbetslivets Sverige och jobbet måste fortsätta precis som vanligt.

 

 

Ottilia Thorsson, reporter
ottilia.thorsson@aktuelltfokus.se

Upp