iFOKUS: De nazistiska polismorden Kakan Hermansson pudlar om

iFOKUS| Polismorden i Malexander har återigen kommit upp i riksmedier i samband med att Kakan Hermansson pudlat om en tweet angående morden. Men vad som sällan kommer fram är att morden var en av de många nazistdåd som skakade Sverige under 90-talet.

Den högernationalistiska miljön under 90-talet är ofta känt för att ha varit en av de mer våldsammaste i Sverige. Bland annat korsbränningar, misshandel, bankrån och attentat mot flyktingförläggningar hade en eller annan koppling till organisationer som Vitt Ariskt Motstånd (VAM) eller Nationalsocialistisk Front (NSF). Vad som idag är mer känt som lågintensiv krigsföring var redan allmänt vedertaget bland aktivister inom den högernationalistiska rörelserna på den tiden. Vad som klassifieras som lågintensiv krigsföring är alltifrån misshandel, mordbränder, hot och personmord, och kom till Sverige via amerikansk högerextrem litteratur.

Den högernationalistiska och nazistiska rörelsen bestod vid den här tiden av både tvärsäkra ideologer och personer som mer eller mindre var ute efter att utöva våld. Varav den senare typen kanske har etsat sig fast i folkminnet mer än den förra. Organisationer som VAM och NSF grundades även av löst sammansatta nätverk bestående av kriminella respektive naziskinheads.

Nationalsocialistisk Front
NSF gjorde sig ett namn genom att få en hel del mediauppmärksamhet under mitten av 90-talet. Något som hjälpte organisationen att rekrytera medlemmar och bli en av de snabbast växande nazistiska organisationerna under 90-talet. Man arbetade både utomparlamentariskt och parlamentarisk genom att ställa upp i diverse kommunala val i syfte att få mandat. NSF hade även en säkerhetsavdelning som kallades SOS som arbetade med säkerhet under evenemang och möten, samt stod för en hel del bevakning och kartläggning av meningsmotståndare.

Historien om NSF är kopplad till polismorden i Malexander inte bara för att två av tre gärningsmän var medlemmar i NSF, utan att det även var början på slutet för organisationen. Efter polismorden gjorde NSFs ledning en del val som fick medlemmar att gå ur organisationen.

Rånarna, mördarna
Polismorden i Malexander skedde i samband med att Jackie Arklöv, Tony Olsson och Andreas Axelsson rånade en bank i Kisa. Bankrån var vid den här tiden någonting som uppmuntrades inom den högernationalistiska och nazistiska miljön som ett sätt att finansiera kampen. Enligt uppgifter hade alla tre någon form av koppling till den högernationalistiska och nazistiska miljön på ett eller annat sätt.

Tony Olsson framställs idag som mest intresserad av våld och brottslighet, men han kom tidigt i kontakt med nazistiska ideologier under sin första tid i fängelse. Där brevväxlade han med en nazist som försökte få honom med i rörelsen. Han ska ha bildat en egen gruppering som kallades Nationella Revolutionära Armén (NRA) och var inspirerad av IRAs organisation. Han kom dock att 1994 gå med i RIksfronten efter en personlig inbjudan.

Jackie Arklöv var redan innan polismorden och rånet dömd för krigsbrott han begått i Bosnien som legosoldat. Bland annat hade han begått övergrepp, brott mot krigsfångar och civila, utfört tortyr och omänsklig behandling. Han avtjänade ett år i Bosnien för att sedan förflyttas till Sverige där han skulle tjäna resten av sitt straff. Han kom dock att bli frigiven efter beslut av åklagare Jan Danielsson då man hade ”brist på bevis” över Arklövs brott. När Arklöv gick med i NSF är dock oklart.

Andreas Axelsson är den av de tre som är minst känd. Han var sedan tidigare medlem i Nationalsocialistisk Front, men har inte ett lika kriminellt belastat CV som Arklöv och Olsson. Han började sin bana med att vara medlem i Smålands SA samtidigt som han var datalärare på ABF. Hans vänner såg honom som en renlevnadsmänniska och mer ”ideologiskt bevandrad” i nationalsocialismen än de flesta. Hans renlevnadsideal yttrade sig ofta med att han ogärna festade då det inte var bra för kampen enligt honom.

Emedan det är lätt att avvisa Olsson och Arklöv som endast ute efter våld, är närvaron av en ideolog som Axelsson svårt att se som en tillfällighet. Enligt vänner och bekanta till Axelsson hade man svårt att se att pengarna endast skulle användas för egen del.

Polismorden
Att nazister och högernationalister skulle ge sig på poliser framstår för de flesta som en omöjlig tanke. En vanlig bild bland antifascister är att polisen skyddar nazister och högernationalister som marcherar på gatorna. Det stämmer lika väl för terrorsekten NMR och det nedlagda Svenskarnas Parti. Men polismorden i Malexander vittnar om en annan inställning. Något som har eko från de polisattacker som NMR utfört i samband med två manifestationer i Stockholm i år.

Sedan 90-talet har nazister och högernationalister länge haft övertygelsen om att polisen är en del av en ”judisk konspiration”. Man var under 90-talet alltså inte främmande till idén om att ge sig på poliser. De som ansåg att man skulle bedriva väpnad kamp ansåg att polisen var en given måltavla.

Två poliser, Olle Borén och Robert Karlström, sköts till döds av de tre förövarna. Men jakten slutade inte där, utan polisen jagade de tre i hela fem dygn. En av de poliser som följde efter mördarna vittnar om hur de besköt hans bil från bakrutan av flyktfordonet. De uppgavs ha haft tillgång till både automatvapen och handgranater.

Rättegångarna
När Arklöv, Olsson och Axelsson väl kom till rättegång var det många saker som kom i rullning. Bland annat insåg polisen att man borde bättra på sina rutiner, och hotet från den högernationalistiska och nazistiska miljön blev ett allt mer kännbart faktum. För NSFs del blev det början på slutet av en växande organisation. Främst var det för att NSFs ledning tog avstånd från polismördarna vilket fick många aktivister att vända ledningen ryggen.

En annan sak som fick medlemmar i NSF att gå ur var det faktum att Jackie Arklöv var medlem. Född i Liberia ansåg man inte honom som svensk och att någon som inte var svensk i medlemmarnas ögon tillåtits att gå med i en organisation som förespråkade rasbiologi framstod för dem som absurt. Med andra ord kom medlemmarna och aktiviteterna från NSFs del att minska allt eftersom.

NSF bytte senare namn till Folkfronten, för att kort efter byta namn till det numera nedlagda Svenskarnas Parti. Arklöv, Olsson och Axelsson avtjänar fortfarande sina livstidsstraff i fängelse.

Redaktionen
redaktionen@aktuelltfokus.se