Kontakta oss

DEBATT

Gratis kollektivtrafik är en klassfråga

Publicerat

den

DEBATT | Igår den 22/5 diskuterade Nyhetspanelen på SVT gratis kollektivtrafik med grund i Leif Pagrotskys insändare i DN den 19/5. Det råder hyfsad samstämmighet i studion: gratis är inte bra. Argumenten skiljer sig åt mellan debattörerna. Någon säger att det skulle leda till överanvändning av kollektiva medel, en annan menar att gratis aldrig är bra förutom möjligtvis i glesbygden. En tredje säger att gratis för vissa kan vara ett alternativ att pröva under en tidsbegränsad period. Om det inte medför minskad bilanvändning eller om människor slutar att cykla bör kollektivtrafiken åter kosta pengar. Jag sätter nästan frukosten i halsen när jag hör dem prata. Diskussionen förefaller omänsklig och utgår helt från ett medel- och överklassperspektiv.

Stockholm fortsätter traditionen att höja biljettpriserna, vilket framför allt drabbar låginkomsttagare. Många har helt enkelt inte råd att lägga allt större summor på transport vilket kraftigt försämrar förutsättningarna att kunna få och bibehålla ett jobb samt möjligheten att nyttja det fria skol- och vårdvalet. Ett förslag som dök upp i Nyhetspanelen var att arbetslösa kanske kunde få åka gratis för att på det sättet förbättra utsikterna att få jobb, samtidigt så ska inte gratis kollektivtrafik förhindra motivationen att få ett jobb. Det påminner mig om diskussioner om huruvida försörjningsstöd förhindrar människor att söka jobb då en ekonomisk kris kan verka lite som en morot för den utsatte. Det är förvisso sant att ju längre du går arbetslös, desto sämre blir utsikterna att få ett jobb, men är det motivationsbundet? Jag ställer mig skeptisk till att alla Stockholms arbetslösa skulle avsluta sina konton hos Arbetsförmedlingen för att få fortsätta nyttja gratis kollektivtrafik.

Nyhetspanelen fortsätter och säger att gratis kollektivtrafik även skulle locka till sig människor som sover i bussar och liknande. Jag förstår att kollektivtrafiken inte är en optimal plats att använda som sovplats, men samtidigt har vi försvårat hemlösas redan dåliga villkor genom att sätta upp galler på bänkar som omöjliggör vila. Att vara emot gratis kollektivtrafik för att hemlösa inte skall ha någonstans att sova är ingenting annat än omänskligt.

Diskussionen fortsätter och ännu ett absurt argument kommer upp: överviktiga barn. Hur ska de kunna röra på sig om kollektivtrafiken är gratis? Det är som att hela Nyhetspanelen är immuna mot konstruktiva samtal om klasser och hur gratis kollektivtrafik skulle påverka låginkomsttagares förutsättningar till det bättre sett till utbildning, jobb och sjukvård. Att använda överviktiga barn som ett argument i debatten känns som ett stort svepskäl. Varför känna oro för barn som inte är normsmala men inte oro för de människor som inte har råd med biljett och tvingas planka sig genom livet?

Hela debatten behöver nya perspektiv. Det finns så klart många aspekter att bejaka och jag ämnar inte problematisera dem alla. Däremot vill jag poängtera att även om plankning många gånger är ett romantiserat sätt att färdas på, så är det inte alltid självvalt. Om valet är att stanna hemma och missa en jobbintervju eller ett jobbpass kontra att hoppa över spärren så är det ett enkelt val för de flesta. Om människor inte har råd att ta sig från sitt bostadsområde så försämras även integrationsmöjligheterna.

Vi behöver lyfta blicken lite och se att gratis kollektivtrafik är en klassfråga som desperat behöver vår uppmärksamhet.

Linn Larsdotter
Skribent, socionom och aktivist